Livsmedelsbrist Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet livsmedelsbrist

1. Även om de första resultaten var uppmuntrande visade det sig redan hösten 1958 att den förväntade ökningen i produktionen hade uteblivit. Det hade också uppstått livsmedelsbrist på landsbygden i nästan hela landet. Livsmedelsbristen förvärrades av att staten tog ut höga kvoter av spannmål, kvoter som baserats på uppblåst statistik från optimistiska kadrer. 1959 rådde sålunda hungersnöd på många håll. En av de provinser som drabbades tidigast av svälten var Sichuan, på grund av partisekreteraren Li Jingquans ansträngningar att nå produktionsmålen. (källa)
2. Efter utställningen anlitade stadsingenjören Anders Nilsson den danske trädgårdsarkitekten Erik Erstad-Jørgensen. Denne utarbetade ett förslag till parkanläggning, vilket framlades 1915. Projektet försenades dock, bland annat på grund av kriget, och på det tidigare utställningsfältet odlades i livsmedelsbristens tider potatis medan kongresshallen användes som rotfruktslager. Slutligen beslutades dock att planerna skulle fullföljas. År 1920 lämnade emellertid Nilsson sin tjänst och hans efterträdare Erik Bülow-Hübe hade en helt annan syn på parkanläggningskonsten. Detta ledde till att arbetet stoppades och Bülow-Hübe utarbetade ett helt nytt förslag, vilket framlades 1926. Det blev detta förslag som i något reviderad version kom att genomföras. (källa)
3. Utvecklingen ledde dock snart till en överbefolkning i förhållande till jordbrukets förmåga att producera livsmedel. Överbefolkningen medförde också att gårdarnas arvsdelning blev komplicerad, eftersom många fler än tidigare skulle dela på samma arvslotter. Den ledde också till livsmedelsbrist på sina håll, särskilt i isolerade utbygder, där den ökande överlevnaden inte motsvarades av en likvärdigt ökad livsmedelsproduktion. (källa)
4. Romanen En sommar i Småland publicerades i november 1847 i efterdyningarna till den svåra missväxten år 1845. Kullberg vistades 1846 i sin hemstad Kalmar, som då var centrum för ett område med livsmedelsbrist, svält och umbäranden. Författaren beskriver en godsägare som pinar sina underlydande och hyllar principen att "den, som icke kan göra någon nytta här i verlden, gör bäst i att lägga sig och dö. Jag vämjes, när jag ser dessa gubbhus och enkhus, der så mycket lifsmedel, bränsle och omsorger förspillas endast för att underhålla och omvårda oduglingar. Det är synd och skam att vara vittne till en dylik konsumtion, utan spår till motsvarande produktion." Han är en kapitalisttyp, som Kullberg hatar djupt och mot denne ställer han den gammaldags välvillige patriarken, som tar ansvar för sitt folk. (källa)
5. Diktens handling utspelar 1809 sig under och efter Napoleonkrigen. Den engelska flottan spärrade effektivt av Skagerak och i trakten av Lillesand drabbades Terje Vigen och hans familj av livsmedelsbristen som följde av blockaden. Situationen tvingade titelpersonen att ro till Danmark efter brödsäd. Det lyckades Terje Vigen med och med sin livgivande last begav han sig tillbaka till Norge. På den absolut sista delen av sjövägen hem bordades Terjes roddbåt emellertid av en engelsk korvett och dess besättning sänkte båten vid strandkanten. Terje själv togs så till fånga och sattes som det hette på prisonen för att friges efter krigsslutet 1814. Då fick han lift hem av en svensk fregatt. Väl hemma mindes ingen vem Terje var och alla i familjen hade hunnit avlida. (källa)
6. Ute i Europa rådde krigs- och revolutionsstämning och i Sverige var livsmedelsbristen stor och folk svalt. Bröd och potatis var ransonerade. I kölvattnet av den ryska revolutionen gick hundratusentals kvinnor och män ur arbetarklassen ut i hungerdemonstrationer under våren 1917, även värnpliktiga soldater anslöt sig. (källa)
7. Den sydvästra sluttningen ner mot Årstaviken bebyggdes på 1920-talet med kolonistugor som heter numera Koloniområde Norra Tantolunden, Koloniområde Södra Tantolunden och Koloniområde Tanto Mindre. För att lindra livsmedelsbristen under första världskrigets nödår upplät Stockholms Stad Tantoområdet till enskilda odlare. Många av dem arbetade vid sockerbruket i grannskapet. Placeringen i södersluttningen mer mot Årstaviken lovade goda odlingsresultat. Den branta terrängen krävde dock att man var tvungen att anlägga stödmurar och bygga terrasser. (källa)
8. Efter de långa och svåra krigsåren låg nu stora delar av Ryssland i ruiner. Hungersnöden var stor under åren 1921–22 då 4–5 miljoner människor svalt ihjäl i sovjetstaten. På partikongressen i mars 1921 efter Kronstadt-matrosernas andra uppror rådde delade meningar om orsaken till de ekonomiska problemen. Den krigskommunistiska politiken hade inte fungerat, och motståndet främst bland bönderna, men även bland arbetare på grund av livsmedelsbristen hade lett till våldsamma uppror. De flesta ville bygga ut det penningslösa samhället, men Lenin drev en annan linje och lyckades få majoriteten med sig. Krigsekonomin ersattes nu av en viss ekonomisk liberalisering – NEP. (källa)
9. Den centrala delen av reformpaketet gick under parollen "War on Poverty" (svenska: krig mot fattigdomen) och hade som mål att utplåna svält, undernäring och akut livsmedelsbrist i landet. En lag stiftad 1964, Economic Opportunity Act, skapade myndigheten Office of Economic Opportunity som inkluderade tidigare i stort ignorerade minoritetsgrupper såsom indianer och latinamerikaner i olika välfärdsprogram. (källa)