Livsmedelsförsörjning Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet livsmedelsförsörjning

1. Avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning och förbättrad nutrition, samt främja ett hållbart jordbruk. "Tillgång till tillräcklig och näringsriktig mat är en mänsklig rättighet, som varje stat har en skyldighet att tillförsäkra sina medborgare. Idag lever omkring 850 miljoner människor i världen i hunger. Det är en mänsklig katastrof i sig och hindrar dessutom många länders utveckling och tillväxt genom de effekter som otillräckligt näringsintag har för lärande och produktivt arbete. Särskilt fokus ska ligga på att trygga livsmedelsförsörjningen för flickor och pojkar, flickor i puberteten och gravida kvinnor som löper för störst risk för svält och undernäring. Livsmedelsförsörjning är ett särskilt beroende av välfungerande handel och marknader liksom av väl fungerande infrastruktur för transport och förvaring, eftersom en stor del av jordens befolkning lever i städer. Tryggad livsmedelsförsörjning främjas genom öppen och transparent handel och ett rättssäkert, jämställt och jämlikt tillträde till marknader, forskning och innovation, finansiella tjänster, information och adekvat rådgivning. Samtidigt är livsmedelssvinn och förluster längs hela värdekedjan ett stort problem. Den privata sektorn kan spela en viktig roll i arbetet.". (källa)
2. Missnöjet med det illa fungerande livsmedels- och distributionssystemet var allmänt. Varubrist och trixande för att klara av vardagen ledde till korruption och en parallellekonomi där man bytte tjänster och varor med varandra. Inofficiell dollarekonomi frodades också - det fanns statskontrollerade affärer där man kunde få tag i det mesta, bara man betalade med västvaluta, som förväntades komma från släkten utomlands. Partifunktionärer, nomenkatauran, hade också en egen lösning på bristproblemet - egna dolda affärer. Gomułka tillät privata fåmansföretag och hantverkarrörelser, även om de ofta motarbetas av byråkratin. Privata jordbruksrörelser, som grönsaks- och blomodlingar blev från andra delen av 1960-talet en lönsam sysselsättning som hjälpte till att lösa en del av problemen med livsmedelsförsörjning. (källa)
3. Göteborgs landerier, från tyskans länderei, vilket ungefär betyder "bruksjord" (se landeri) var inledningsvis jordbrukmarker som låg på staden Göteborgs donationsjord, det vill säga mark utanför vallgraven som tilldelats av kronan, och som främst användes för stadens livsmedelsförsörjning. Inledningsvis var dessa landerier ofta betesmarker men mot slutet av 1600-talet och under 1700-talet blev det allt vanligare att landerierna bebyggdes med ståndsmässiga fastigheter, speciellt på landerier som låg längre bort och ofta norr om Göteborg. Dessa blev i många fall sommarvisten och liknande för Göteborgs bättre bemedlade, samtidigt som de fungerade som lantbruk. Flera huvudbyggnader på Göteborgs landerier finns kvar, men ofta mycket ombyggda. Landerierna har gett upphov till stadsdelsnamn, stadsdelsnämndsområden och primärområden, liksom gatu- och kvartersnamn. (källa)
4. Bergfors är djupt engagerad i frågor om miljö, hälsa och fattigdomsbekämpning, och har bland annat varit med om att göra MAX till ett av de första företagen i världen som är klimatpositiva. För MAX klimatarbete i allmänhet och klimatpositiv i synnerhet vann MAX FN-priset Global Climate Action Award. Bergfors har också avsatt en halv miljard kronor av sin privata förmögenhet till stiftelsen Curt Bergfors Foundation som i sin tur skapat världens största miljöpris, Food Planet Prize, med en prissumma på två miljoner dollar per pristagare. Syftet är att bidra till att skapa en hållbar livsmedelsförsörjning. (källa)
5. Jordförstöring är ett allvarligt problem på grund av de konsekvenser som den har på jordbrukets produktivitet, miljön och livsmedelsförsörjningen. Man uppskattar att upp till 40 % av världens jordbruksmark har allvarligt försämrad kvalitet. (källa)
6. Under 1980-talet var Sverige självförsörjande på livsmedel till 80-100 %, beroende på råvara eller motsvarande. År 2013 var siffran ca 55 %. 1993 års beredskapsförordning upphävdes 2002. I Sverige handläggs frågan om beredskapslagring av MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Det finns ingen svensk myndighet med utpekat ansvar för livsmedelsförsörjningen i kris och krig, även om Livsmedelsverket har ansvar för risk- och sårbarhetsanalyser för livsmedelsdistribution. Sedan Sverige gick med i EU har livsmedelslagren avskaffats. I Sverige tog frågan om beredskapslager fart under det kalla kriget, då man lade upp stora lager av bl.a. läkemedel, olja, bensin och mat. Oljelagringen administrerades av Statens oljelager. Många av dessa lager avvecklades eller minskades kraftigt då det kalla kriget tog slut. Ansvaret för avveckling av oljelagringsanläggningar lades på Sveriges geologiska undersökning och totalt skulle 42 anläggningar läggas ner. Sverige har fortfarande beredskapslager av bl.a. drivmedel. Ansvarsförhållandena för detta regleras i SFS 1984:1049 Lag om beredskapslagring av olja och kol och innehas av Energimyndigheten. I bestämmelserna anges att företag som importerar och/eller säljer mer än 50 000 kubikmeter årligen, alternativt förbrukar mer än 5000 kubikmeter per år, är ansvariga för att lägga upp beredskapslager. Lagret skall i storlek motsvara 90 dagar av föregående års förbrukning/försäljning. (källa)
7. Efter Sovjets kollaps 1991 och det intensifierade amerikanska embargot mot Kuba, upplevde Havanna och resten av landet sin värsta ekonomiska kris sedan triumfen vid revolutionen 1959. Denna kris kallas officiellt "den speciella perioden i fredstid". Effekterna av den särskilda perioden och därav följande brist på livsmedel har gett de mest allvarliga återverkningarna i staden Havanna. Staden har en befolkning på cirka 2,5 miljoner människor (cirka en femtedel av landets totala befolkning), och är den största staden i Karibien. Förutom den minskade livsmedelsproduktionen som behövs för att försörja den kubanska huvudstaden, lider Havanna också brist på olja, som behövs för att transportera, kyla och lagra livsmedel från landsbygdens jordbruk. Havanna har varit prioriterat för det nationella livsmedelsprogrammet och ett stadsnära jordbruk har varit en av de åtgärder som vidtagits för att förbättra livsmedelsförsörjningen i staden. Sedan Sovjetunionens fall, har Kuba återigen fått fart på turistnäringen, som i dagsläget är den viktigaste ekonomiska källan för Havanna och hela Kuba. (källa)
8. Sedan FAO bildades har den fokuserat på att förbättra levnadsförhållandena för landsbygdsbefolkningen i utvecklingsländer, där 70 procent av de fattiga och hungrande i världen fortfarande lever. Organisationen kan erbjuda kunskap för att effektivisera jordbruket, fisket och skogsbruket i dessa länder. Målet med insatsen är att nationerna på sikt skall få medel och kunskap att klara sig själva och kunna trygga livsmedelsförsörjningen för alla. (källa)
9. Riksföreståndaren Svinhufvud gav i september 1918 Mannerheim uppdrag att resa till Frankrike och Storbritannien för att utverka bistånd för den ansträngda livsmedelsförsörjningen i Finland. Mannerheim hade ett vittförgrenat kontaktnät i dessa länder och kunde i stort sett förverkliga sitt uppdrag. Vid Tysklands sammanbrott efter första världskriget stod det klart att den finländska tyskvänliga politiken som förts hade kört på grund och ett ombyte av politiska ledare måste ske för att landets politik skulle betraktas trovärdig av ententen. Mannerheim sågs som den enda möjliga personen som kunde lotsa Finland vidare och utsågs den 12 december 1918 av lantdagen till ny riksföreståndare efter Svinhufvud, som lämnade posten. (källa)