Livsprocess Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet livsprocess

1. Katalys (av grekiska κατάλυσις, katálysis "upplösning") är den inverkan som en katalysator har på en kemisk reaktion. Begreppet valdes 1835 av Jöns Jacob Berzelius i analogi till "analys". Som "katalysator" betecknar man substanser som underlättar kemiska eller fysikaliska förändringsprocesser utan att tillföra energi till processen. Katalysatorn förbrukas inte under processen utan finns kvar oförändrad och kan fortsätta att verka, därför behövs ofta en mycket liten mängd katalysator. Katalysatorer av varjehanda slag förekommer i en mängd olika organiska och oorganiska sammanhang. Enzymer, som reglerar cellers funktioner och därmed de fundamentala livsprocesserna, är exempel på biologiskt viktiga katalysatorer. (källa)
2. Produktionssätt (tyska: Produktionsweise) är ett begrepp inom marxismen. Begreppet har flera olika innebörder i olika marxistiska traditioner. I Förordet till 'Till kritiken av den politiska ekonomin' skriver Marx 'Det materiella livets produktionssätt är bestämmande för den sociala, politiska och andliga livsprocessen överhuvudtaget.' Sättet produktionen av materiella förnödenheter sker på är alltså viktigt för andra samhällsföreteelser, såsom politik och idéer. (källa)
3. Såväl Kurt Goldstein som Abraham Maslow ansåg att människor har medfödda betingelser, ett slags essens, potential eller en natur, som det finns en naturgiven drivkraft att förverkliga, vilket de ansåg självförverkligande innebära. Enligt Goldsteins aristoteliska uppfattning är potentialen genetiskt bestämd, och olika för olika individer, samt förbunden med själva livsprocessen. Självförverkligande betyder då att se vad man går för och göra det, att hitta sin naturgivna plats i världen. Maslow såg självförverkligandet däremot som något som människor ägnar sig åt när de grundläggande behoven tillgodosetts. Självförverkligandet för Maslow var ett behov att växa som människa, och handlade om det inre jaget. Mot detta uppfattade Carl Gustaf Jung självförverkligande som att, medvetandegjord om och därmed befriad från arketyper och det kollektiva omedvetna, kunna leva ut sin egen individualitet. För Jung var självförverkligandet den högsta nivån i individuationsprocessen. (källa)
4. Gerontologi är läran om den friska ålderdomen och har större betoning på psykologiska, sociologiska och samhällsvetenskapliga liksom humanistiska aspekter än geriatriken, som är den medicinska specialiteten rörande hälsa hos gamla människor. Båda dessa studerar hur och varför individer åldras, men ur olika aspekter. Ordet gerontologi är sammansatt av de grekiska orden geron (gamling) och logia (kunskap). Det är en relativt ung vetenskap, bara omkring 100 år gammal. Den nordiska gerontologiska föreningen (NGF) antog följande definition av gerontologin: "Gerontologi är läran om åldrandet och studiet av åldersrelaterade förändringar i livsprocesser från uppnådd mognad och till individens död. Gerontologi omfattar basalbiologiska och klinisk–medicinska, humanistiska och samhällsvetenskapliga discipliner.". (källa)
5. Hormoner frisätts från endokrina celler, antingen i blodomloppet, i andra kroppsvätskor eller direkt till näraliggande vävnader. De ingår i det endokrina systemet, som tillsammans med centrala nervsystemet samordnar fundamentala livsprocesser såsom ämnesomsättning och fortplantning. Störningar i hormonaktiviteten kan vara medfödda eller förvärvade, och kallas endokrina sjukdomar. (källa)
6. Ett näringsämne är en oorganisk eller organisk förening som en organism tar upp från sin omgivning för att överleva, fortsätta växa och fortplanta sig. Näringsämnena behövs till organismens metabolism, för att bygga upp och reparera vävnader eller för att styra organismens livsprocesser. De organiska föreningarna kan också omvandlas till energi. (källa)
7. förstå grundläggande livsprocesser. (källa)
8. Alla organismer påverkas av sin omvärld. Både levande- (biotiska), och icke-levande (abiotiska) omvärldsfaktorer, som exempelvis temperatur, nederbörd, bytesdjur och växtlighet kan ge stor påverkan. Det är detta som ekologin studerar. Ekologiska studier genomförs för att försöka förstå relationer mellan olika organismer och deras miljö, livsprocesser, biologisk anpassning hos organismer, förekomst och fördelning av organismer (biogeografi), transport av materia och energi genom organismsamhällen, successionsstadier i utvecklingen av ekosystem, samt mängd och fördelning av biologisk mångfald i förhållande till miljön. Föremålet för studier kan vara både enskilda individer, populationer, biotoper, ekosystem, biomer eller hela biosfären. Man kan också studera ekosystemets näringsvävar. Även olika biogeokemiska kretslopp som vattnets kretslopp eller kolcykeln studeras. Hur ekosystem påverkar biosfären kan också vara föremål för en undersökning. (källa)