Ljusbrytning Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet ljusbrytning

1. Glas består i allmänhet av tre huvudkomponenter: glasbildare, flussmedel och stabilisatorer. Därutöver kan man tillföra luttringsmedel samt färgande eller grumlande komponenter. Glasbildaren är det material som utgör glasets grundmaterial. I traditionellt glas är det alltid kiseldioxid, i äldre tid oftast i form av kvartssand, senare för att uppnå större renhet krossad kvarts. Flussmedlet har till uppgift att sänka smälttemperaturen och viskositeten hos glaset. Samtidigt minskas dock även glasets motståndskraft, något som kan leda till glaspest. Stabilisatorerna har till uppgift att motverka flussmedlets inflytande på glasets stabilitet, men kan även påverka ljusbrytning, glans och lyster hos glaset. (källa)
2. Kammarvatten, även kallat kammarvätska och humor aquosus, är en vattenklar, ofärgad vätska som finns i ögat, särskilt i främre ögonkammaren (mellan hornhinnan och linsen). Förutom att fylla ut främre delen av ögat och ge hornhinnan rätt form samt bidra till ögats ljusbrytning försörjer kammarvattnet cellerna i hornhinnan och linsen med näringsämnen. Den innehåller också komponenter i immunförsvaret som skyddar mot infektion. Balansen mellan bildning och avflöde av kammarvatten bestämmer ögats tryck. (källa)
3. Ursprungligen var kronglas ett alkaliglas av typen böhmisk kristall, men senare har flera olika optiska glassorter framställts med motsvarande egenskaper. Beteckningen avser därför numera optiska glas med liten ljusbrytning och liten färgspridning. (källa)