Lokaliseringspolitik Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder lokaliseringspolitik, varianter, uttal och böjningar av lokaliseringspolitik

Lokaliseringspolitik synonym, annat ord för lokaliseringspolitik, vad betyder lokaliseringspolitik, förklaring, uttal och böjningar av lokaliseringspolitik.

Vad betyder och hur uttalas lokaliseringspolitik

Lokaliseringspolitik uttalas lok|al|is|er|ings|pol|it|ik och är ett substantiv.

Ordformer av lokaliseringspolitik

Singular

lokaliseringspolitik
obestämd grundform
lokaliseringspolitiks
obestämd genitiv
lokaliseringspolitiken
bestämd grundform
lokaliseringspolitikens
bestämd genitiv

Lokaliseringspolitik är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet lokaliseringspolitik

  1. Den negativa synen på industrier ändrades då Socialdemokraterna kom till makten i drätselkammaren för första gången 1952 och med stöd av den statliga lokaliseringspolitiken lockades industrier till Östersund. Industriområden inrättades i Lugnvik och Odenskog. Bland annat fick Ericsson statsbidrag att bygga en fabrik i Östersund, som länge var den största privata arbetsgivaren i staden. (källa)
  2. Lücke var medlem i den kristdemokratiska unionen (CDU), sedan partiet grundades 1945. År 1949 valdes han in på en plats i förbundsdagen, som han innehade fram till 1972. Han var 1957 – 65 minister för bostadsbyggande och lokaliseringspolitik. Efter valet 1965, utnämndes Lücke till inrikesminister av Ludwig Erhard, en post han innehade till 1968. (källa)
  3. Den sedvanliga partiledardebatten hölls den 16 september. Debattanter var statsminister Tage Erlander (S), LO-ordföranden Arne Geijer, centerledaren Gunnar Hedlund, folkpartiledaren Bertil Ohlin, högerledaren Yngve Holmberg och kommunistledaren C.-H. Hermansson. I debatten var bostäderna, mark- och lokaliseringspolitiken och den ekonomiska politiken i största allmänhet som partiledarna diskuterade. (källa)
  4. Jan Dahlin var son till folkskolläraren Stig Dahlin och dennes hustru Svea, född Persson. Efter att ha avslutat sina gymnasiala studier i Växjö 1969 studerade Dahlin historia vid Lunds universitet och avlade filosofie kandidatexamen 1974. Påföljande år fick han anställning som amanuens vid Landsarkivet i Lund, en arbetsplats han skulle förbli trogen under resten av sin karriär. Här avancerade han 1977 till arkivarie, 1988 till 1:e arkivarie och 1994 till biträdande landsarkivarie innan han 1996 efterträdde Anna Christina Ulfsparre på den ordinarie landsarkivarieposten. Han hade då även parallellt med sin tjänst bedrivit forskarstudier och blev samma år som sin utnämning filosofie licentiat i historia på avhandlingen Kring framväxten av en svensk lokaliseringspolitik - småindustri och statligt företagsstöd 1930-1954. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.