Lokalkommitté Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet lokalkommitté

1. I början av januari 1940 fanns det cirka 125 frivilligbyråer spridda över Sverige, på mindre orter fanns så kallade upplysningsmän. Finlandskommittén hade ett antal utsända reseombud från personalbyrån, vilka sände rapporter till Stockholm. Bakom varje frivilligbyrå stod en lokalkommitté. Vid upprättandet av de lokala kommittéerna skulle man eftersträva en så bred anslutning som möjligt ur social synvinkel. Representanter för fackliga, politiska och ideella organisationer på orten likaväl som representanter för näringslivet skulle ingå. (källa)
2. Hentzen blev 1885 polyteknisk kandidat inom byggnadsfacket, studerade samma år elektroteknik i England och Tyskland och praktiserade därefter på Danske Statsbanernes verkstäder i Århus. År 1888 anställdes han vid Köpenhamns stenläggnings- och vägväsende men deltog även i ingenjörsarbeten vid Västra gasverket och projekteringen av stadens första elektricitetsverk, huvudstationen i Gothersgade. Då detta fullbordats 1892 blev han underföreståndare, driftföreståndare 1896, överdriftföreståndare för Köpenhamns samtliga elverk 1914, med titeln överingenjör från 1916 till pensioneringen 1929. Han var ledande ingenjör vid byggandet av Västra och Östra elektricitetsverken 1896–1898 och 1898–1902 samt första och andra sektionerna av H.C. Ørsted-verket 1916–1923. Utöver denna verksamhet byggde eller ombyggde han en del anläggningar utanför huvudstaden. Det var till Hentzen den unga, då okända läkaren Niels Ryberg Finsen kom 1895 för att få sin teori om ljusets inverkan på lupus prövad, något som väckte stort intresse hos såväl honom som belysningsdirektör Ib Windfeld-Hansen och andra. Hentzen blev medlem av styrelsen av A/S Københavns Telefonautomater 1898 och av den danska lokalkommittén av den internationella elektrotekniska kommittén 1908. Han var censor i elektroteknik vid polyteknisk examen 1907–1920 och i samma ämne vid maskinistexamen 1905–1920. Han var medlem av styrelsen för Elektroteknisk forening 1907–1913 och ordförande för Københavns kommunale ingeniørforbund 1912–1916, medlem av representantskapet i Vereinigung der Elektricitätswerke 1910–1914 (hedersmedlem 1929) och medlem av den danska nationalkommittén för World Power Conference från 1925. Han utgav memoarerna 40 Aar i Københavns Elektricitetsværkers Tjeneste (1933). (källa)
3. Wright, som var professor i jämförande filologi vid Oxfords universitet sedan 1891, kan räknas som den, vilken införde studiet av de kontinentalgermanska fornspråken i Oxford. Han utgav läro- och läseböcker i gotiska, forn- och medelhögtyska, liksom en värdefull Old english grammar (1908, 2:a upplagan 1914) och Comparative grammar of the greek language (1912). Men hans betydelsefullaste verksamhet låg inom de levande engelska dialekternas område, framför allt som utgivare av det stora English dialect dictionary (6 volymer av tillsammans 5 030 dubbelspaltiga sidor i stor 4:o, 1896-1905). Efter sexton års förberedande arbeten, till vilka professor Walter William Skeat i Oxford tagit initiativet och vid vilka en stor mängd intresserade personer medverkat, övertog Wright 1889 uppdraget att utarbeta och utge ordboken. Han fann snart, att det insamlade materialet inte var tillräckligt, utan krävde både utvidgning och kontroll. Ånyo utsändes cirkulär i tusental, och antalet frivilliga medhjälpare steg till mer än sexhundra. Lokalkommittéer bildades i olika delar av landet, och i nästan vartenda grevskap lyckades man vinna lämpliga personer till att besvara frågor - mer än tiotusen sådana utskickades av redaktionen - och komplettera samlingarna. (källa)
4. Redan i april 1907 spred sig idén om en majblomma till städer nära Göteborg. Några fick en del av de blommor som beställts till Göteborg. Första majblommans rikskommitté bildades 1907 i Göteborg. Nästa år hade lokalkommittéer bildats runt om i landet och Beda Hallberg började resa runt för att organisera och informera om blomman. (källa)
5. 1924 föreslog Helge Bruhn, generalsekreteraren i den danska Föreningen Norden, att upprätta lokalkommittéer som hade till uppgift att samarbete med motsvarande kommittéer i de andra nordiska länderna. År 1939 upprättades vänortsförbindelser mellan Uddevalla i Sverige och Thisted i Danmark. Sveriges första vänortskedja kom senare även att omfatta även Skien i Norge, Loimaa i Finland och Mosfellsbær i Island. Vinterkriget väckte också en vilja i de övriga nordiska länderna att bistå och hjälpa det krigsdrabbade landet. (källa)