Lokalpress Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet lokalpress

1. I mitten av 1990-talet beslöt regeringen efter påtryckningar från flera håll, bland annat efter Maj Wechselmanns dokumentärfilm "Rapport från de drunknade och de glömda", att officiellt hedra de svenska krigsseglarna. Ett upprop i sjöfarts- och lokalpress genomfördes för att få kontakt med ännu levande krigsseglare, vilka skulle få en personlig tackgåva från svenska staten i form av minnesboken "Krigsseglare" med sitt eget namn tryckt på omslaget. Boken bestod av dokumentärt material sammanställt av Terje Fredh, som i många år har dokumenterat krigsseglarnas upplevelser. Vid en ceremoni på Stenpiren i Göteborg invigdes också den 6 september 1997 "Krigsseglarnas minnesmärke", skapat av Lars Kleen, i närvaro av omkring 800 överlevande krigsseglare. (källa)
2. I början på 1940-talet fanns inte många kända hundar och greve Björn von Rosen, som mindes rasen från sin barndom, annonserade i lokalpress på Varabygden och fick svar från rektor Karl-Gustaf Zetterstén. De cyklade runt på Varaslätten och hittade hundar och inventerade för att börja restaurera rasen. De kunde i och med detta starta ett avelsprogram utifrån de hundar som ansågs rastypiska, endast en handfull. Redan 1943 erkändes rasen av Svenska Kennelklubben (SKK) och kallades då svensk vallhund och man antog en rasstandard. Nuvarande namn fick rasen 1953. (källa)
3. Åke Green hade bjudit in både lokalpress och etermedia och skickade i efterhand in ett referat till Ölandsbladet. Efter att ha läst predikan i tidningen polisanmälde RFSL:s lokalordförande i Kalmar Green för hets mot folkgrupp, då uttalandena fått större spridning. Åtalet omfattade dock bara predikan i Greens församling eftersom tidningsåtergivandet gick under tryckfrihetslagen och åtalet i så fall borde gällt tidningen. (källa)
4. Många föreningar har genom åren sålt adventskalendrar med dagliga dragningar i lokalpressen och vinster i form av varuvinster eller presentkort. (källa)
5. På senare år har också uttrycket "kvartersloppis" börja dyka upp. Ett grannlag bestämmer ett gemensamt datum för "garageloppis" i villakvarteret och kan därigenom kosta på sig en större annons i lokalpressen. Spekulanterna kan promenera genom kvarterets många mindre loppmarknader. (källa)
6. Efter stadens flytt österut fick Västermalm och Åkroken funktion som randbebyggelse som tydligt skilde sig från stadskärnan, och viktes åt hantverkare, mindre fabriker, bryggerier samt vårdinrättningar. Krigsåren 1808-1809 användes kronobränneriet på Holmgatan som fältlasarett. Mellan 1842 och 1875 var kurhus och därefter Sundsvalls lasarett förlagda till den byggnad som sedermera blev Lindgrenska arbetsinrättningen. Byggnaden har under historien återuppbyggts två gånger efter bränder, senast 1875, och dess bevarande debatterades av lokalpolitiker och i lokalpressen i samband med att campus uppfördes. Efter ett pyromandåd år 1999 återbyggdes den emellertid inte. (källa)
7. Vrigstads hembygdsförening är engagerad i bygdens utveckling, parallellt med att man på olika sätt speglar ortens historia. Föreningen förfogar över ett bildarkiv med cirka 6 000 bilder, de äldsta från 1865. Dessa finns nu utlagda på föreningens hemsida. I föreningen finns även ett bandarkiv med cirka 100 bandade intervjuer, där några är publicerade på föreningens hemsida. I ett klipparkiv har material från lokalpressen bevarats. Föreningen förfogar också över ett emigrantregister med uppgifter om samtliga som är utvandrade från Vrigstad under åren 1852-1930. Under 2016 gav föreningen ut en bok om det näringsliv som funnits och som nu finns i Vrigstad - Från vagnshjul till småhus. (källa)
8. Chalmers studentkår önskade 1954 få ett nytt namn på gatan, och utlyste en tävling för ett lämpligt namn. Därefter föreslogs namnet Emiloförvägen, efter Emil och Emilia som chalmeristen kallas. Men lärarkollegiet, som gatunamnsberedningen tillfrågade, ansåg att gatan skulle heta Sven Hultins Gata. Namnfrågan blev därefter vilande till 1956, då beredningen prövade den på nytt, eftersom både allmänheten och Chalmers studentkår önskade få till en ändring. I en skrivelse framhöll kåren att förledet Emil-, skulle anknyta till det namn som chalmeristen gick under. Den studentikosa andan samt ordleken i efterledet -oförvägen menade man var ytterligare en stor förtjänst. Men beredningen höll fast vid Sven Hultins Gata, vilket stadskollegiet tillstyrkte, dock inte enhälligt. Lokalpressen uppmärksammade frågan och bland andra Harry Hjörne gick på kårens linje, men ansåg samtidigt att Emil Oförvägen var ett bättre alternativ. Då Göteborgs stadsfullmäktige röstade i frågan, vann Sven Hultins Gata med 35 röster mot 23. (källa)