Lokalredaktör Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet lokalredaktör

1. Anton Julius Franssons första uppdrag blev som medarbetare, volontär på Ljungbytidningen, Smålänningen. 1923. 1924 blev han lokalredaktör för Hallandsposten i Ljungby. Något år senare var han lokalredaktör för Nya Växjöbladet i Tingsryd, innan han 1928 blev lokalredaktör för Nya Växjöbladet i Alvesta där han stannade till 1931, då han blev redaktionssekreterare på Karlshamnstidningen. Karlshamns Tidning var en tidigare frisinnad tidning som inköpts av bonderörelsen. Tidnings ekonomi var dålig och den lades ner 1933. 1933 till 1942 var Fransson sedan redaktionssekreterare på Hallands Nyheter i Falkenberg.. På Hallands Nyheter tryckeri trycktes också Svenska Landsbygdens Ungdomsförbunds tidning SLU-bladet. Även i den tidningen medverkade Fransson regelbundet.1942 blev han chefredaktör för Nya Växjöbladet i Växjö. Han stannade bara till 1945 då han blev chefredaktör för RLF-tidningen och han flyttade då till Danderyd, Stockholm. Han stannade bara i två år på RLF-tidningen. Tidningen var fackligt inriktad och det trivdes inte Fransson så bra med. 1947 blev han chef för dåvarande Bondeförbundets presstjänst. 1954 blev han också redaktör för partitidningen Svensk politik. Anton Julius Fransson var ofta gäst på riksdagsläktaren och hans riksdagsreferat förekom ofta i svensk bondeförbundspress. Under Stockholmstiden bodde han hela tiden i Danderyd. 1962 då han pensionerades flyttade han tillbaka till hembygden. Hemorten blev en villa i Dångebo i Södra Sandsjö. (källa)
2. Jules Ingelow – förnamnet uttalas som det stavas – utbildade sig för arbete i jordbruket bland annat på Önnestads lantmannaskola. Han blev kontrollassistent i Vetlandaortens kontrollförening 1910–1913. Efter olika yrken blev han 1917 lokalredaktör på tidningen Smålands Folkblad i Vetlanda och 1921–1924 var han redaktör för bondeförbundets tidning Landsbygden i Falköping samt 1927–1956 lokalredaktör för Smålands Allehanda i Vetlanda, där han skrev under signaturerna Per Post, Alter Ego, Bengt Barrskog och Gusten i Backen. Parallellt med detta startade han utgivning av egna tidningar. Mest känd är Svensk Allmogetidskrift, utgiven 1922–1947. Han utgav även en rad diktsamlingar på eget förlag. (källa)
3. Björn Gedda – lokalredaktören. (källa)
4. RS har lokalredaktioner/lokalredaktörer i Göteborg, Borås, Jönköping, Västmanland/Örebro, Värmland, Södermanland, Umeå, Skellefteå, Örnsköldsvik och Norrbotten (bland annat i Haparanda och Kalix). (källa)
5. Varje stad satte samman sitt lag av tiotalet personer med skilda kompetenser, i Mariefredslaget ingick bland annat rektorn och lagledaren och sedermera riksdagsmannen Gösta Karlsson, kommunalborgmästaren Gustav Lundberg, rektorn Sören Gottberg, kyrkoherden Einar Rydberg, ämneslärare Hjördis Björnör, pastorn Thorild Zettergren, slottsvaktmästaren Carl-Otto Holmström, kantorn Lars-Erik Hedbor, apotekaren Sten-Erik Wiman, lokalredaktörerna Yngve Andersson Strengnäs tidning och Arne Nilsson Folket samt Lena Crafoort. (källa)
6. Hon studerade informationsteknik vid Högskolan i Växjö (1983-85) och fick sedan arbete som lokalredaktör för Smålandsposten i Älmhult. 1989 flyttade Davidsson till Stockholm. Hon studerade skrivande vid S:t Eriks folkhögskola i Sundbyberg 1990-91. Hon flyttade senare till Vaxholm, där exempelvis barnboken Huset i dimman (2011) utspelar sig. (källa)
7. Pressfotografen Hans Runesson hade denna dag uppdrag för Dagens Nyheter att tillsammans med tidningens lokalredaktör Rune B. Axelsson bevaka demonstrationen. (källa)
8. När han producerat tre filmer av god konstnärlig kvalitet blev han inbjuden av Katrineholms-Kuriren och dess lokalredaktör i Flen, Alex Svensson, att visa filmerna på en biograf i Flen. Publiktillströmningen överträffade alla förväntningar, vilket resulterade i ett flertal visningar i Flen. Därefter blev Lindblad inbjuden av respektive orts ledande tidningar att visa sina filmer i Katrineholm, Norrköping och Linköping. En berättelse om Lindblads urpremiär som filmare finns i hans bok Den vita tapiren. (källa)
9. Sköldekrans arbetade först på Skånska Dagbladet som lokalredaktör för Österlen och som reporter på Malmöredaktionen, Radio Malmöhus, i Skåne som ortsombud åt lokalradion med bevakning av Mellersta Skåne för tidiga morgonsändningar och på tidningen Mellersta Skåne/Södra Sveriges Tidningar som reporter och redigerare. Han har vidare varit redaktör på Hänt i veckan 1974-1992, Hänt Extra 1992–1996 och även ensam förlagsägare åren 1997–2001 av Automobil Förlaget med titlarna Automobil och Formel 1 Guiden. Fram till årsskiftet 2003/2004 var han ansvarig för TV4:s motorsajt. Som Film/Video- och TV-redaktör var han ansvarig för bland annat Lennart Hylands TV-tidning, Sveriges första "riktiga" TV-tidning med samtliga svenska och utländska kabel- och satellitkanaler. (källa)