Lufttorka Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet lufttorka

1. Kokt eller rökt säljs skinkan även som charkuterier eller så kallad smörgåsmat. Lufttorkad skinka är vanligt förekommande, framförallt i ursprungsländerna Italien och Spanien. (källa)
2. Parmaskinka, eller ibland endast parma eller prosciutto, är en benämning som i Sverige används för lufttorkad skinka som har sitt ursprung i ett område kring Parma i norra Italien. Den italienska benämningen är Prosciutto crudo di Parma. (källa)
3. Pancetta (IPA: /panˈtʃetːa/) är italienskt rimmat och lufttorkat sidfläsk. Pancetta översätts ofta med bacon, men i svenskt språkbruk så skiljer sig vanligen pancettan från bacon i att den är lufttorkad snarare än rökt. Man kryddar pancettan med till exempel muskot, paprika, fänkål, chilipeppar eller vitlök, och torkar den cirka tre månader. (källa)
4. Purpur framställdes från ett sekret som i mycket liten mängd avsöndras från en körtel, hypobranchialkörteln, i purpursnäckornas mantel. Detta sekret innehåller det färglösa ämnet indoxyl eller derivat av detsamma. Plinius den äldre beskriver i sin Naturalis historia, att körtlarna lades i saltlag i tre dagar och att detta extrakt därefter kokades i tio dagar för att få det färgbad som användes. När sedan tygerna lufttorkades och indigotiner bildades genom oxidation och inverkan av ljus, fick man ett färgämne i textilfibrerna som inte var vattenlösligt och därmed mycket "slitstarkt". (källa)
5. Salami är ett samlingsnamn på mjölksyrefermenterade, lufttorkade, saltade och kryddade tjocka korvar från länder som till exempel Italien, Spanien och Ungern. Salamin görs på malt kött (mestadels fläsk- eller nötkött), bacon och kryddor. Den kan förseglas med sockerlösning på utsidan, hängas och rökas. Alternativa köttsorter kan vara vildsvin, häst eller lamm, i vissa fall kalkon eller kyckling. Salami används mest som smörgåspålägg, kan serveras som förrätt och är en viktig ingrediens i det italienska kökets grytor, fyllningar, pastarätter och soppor. Den serveras ofta i tunna skivor, där skivornas tjocklek minskar med tilltagande smakstyrka i korven. Salamin är smaksatt med olika kryddor, beroende på sitt ursprungsland. Kryddor som ofta används är svartpeppar, vitpeppar, kryddpeppar, paprika, vitlök, muskotnöt, koriander, tryffel, vin och konjak. (källa)
6. När man använt blöjan lägger man den vanligtvis den i en hink utan vatten, låter stå högst tre dagar (då man fyller på med nya använda blöjor) och tvättar därefter. Det räcker med 60 grader, men ibland kan de köras i 90 grader, för att man ska vara säker på att det blir helt rent. Att tvätta på 40 grader anses inte göra blöjorna helt rena. Tumling gör blöjorna mjukare men minskar miljövinsten. Bäst är kanske att lufttorka som regel men köra dem i torktumlare någon gång för mjukhetens skull. Det är viktigt att inte använda mjukmedel, eftersom mjukmedel lägger sig som en hinna på tyget och gör att uppsugningen försämras, dessutom kan mjukmedlet reagera med urin och orsaka utslag. (källa)
7. En brädgård är ett område vid ett sågverk där sågat virke – plankor och brädor – läggs upp för att lufttorka. Ordet används också i dagligt tal för ett försäljningsställe för sågade trävaror och övrigt byggnadsmaterial. (källa)
8. Den nordamerikanska ursprungsbefolkningens pemmikan bestod av en mald blandning av lufttorkat och saltat buffelkött blandat med buffelfett. Ingredienserna bakades ihop till en limpa som sedan åter fick torka. Den färdiga pemmikanen kunde lagras länge och vid behov blandas med vatten till gröt, eller stekas i skivor likt blodpudding. Pemmikans värde bestod i dess höga näringsinnehåll med både protein och fett, och kunde i sin torkade form förvaras lång tid samt transporteras långa sträckor på grund av sin låga vikt. (källa)
9. Virke från ett visst träslag har olika densitet beroende på variationer i fuktkvot. Fuktkvoten kan variera mellan 200 % ner till i princip noll. Nyligen fällt trä har generellt en fuktkvot mellan 60–200 % beroende på träslag, årstid, breddgrad, temperatur etc. Virket torkar sedan, i luften eller med människans hjälp ner förbi fibermättnadspunkten, fuktkvot omkring 30 %, till ca 20 % för lufttorkat virke eller ned till 6–10 % i torkning. Virke från samma träslag kan även ha olika densitet beroende om trädet har växt snabbt eller långsamt, densiteten varierar även mellan de inre och de yttre delarna av stammen, mellan vårved och sommarved etc. Densiteten anges i medeldensitet för ett specifikt träslag. Virkets nyans i färg kan skilja från splintveden till in mot trädets märg, även för samma träslag kan det var skillnad i nyans. (källa)
10. Grönpeppar framställs av de omogna gröna bären (cirka sex månader efter blomning) och finns i tre former: inlagd i saltlag eller vinäger, lufttorkad och frystorkad. Inlagd grönpeppar används ofta i Europa medan färsk grönpeppar ofta används i Sydostasien bland annat i currypasta. Smaken är syrlig och frisk. (källa)