Luftvärnsregemente Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet luftvärnsregemente

1. Regementet hade från den 12 augusti 1820 sina stamskolor förlagda till Herrevadskloster. Den 6 november 1882 förlades stamskolorna till Kronprinsens husarregementes (K 7) före detta kaserner på St Östergatan 34, vilka senare revs 1912. Åren 1882–1895 hade regementet sin expedition i Kristianstad. Den 9 augusti 1895 samlades hela regementet i Ystad, då regementsexpeditionen förlades till St Östergatan 37. Den 1 november 1897 flyttade regementet in i nyuppfört kasernetablissement på Dragongatan 36 i Ystad. Kasernetablissementet uppfördes efter 1892 års härordnings byggnadsprogram och uppfördes enligt ett blocksystem. År 1909 uppfördes ytterligare två kaserner vid Dragongatan, vilka fick ett sidokorridorssystem. Kasernetablissementet i Ystad övertogs den 1 april 1928 av Södra skånska infanteriregementet (I 7), från 1963 benämnt Södra skånska regementet (P 7). Efter att Malmöbrigaden (PB 7) sommaren 1982 omlokaliserades från Ystad till Revingehed, övertogs regementsområdet av Skånska luftvärnsregementet (Lv 4). De sistnämnda brukade det gamla kasernetablissementet fram till Skånska luftvärnsregementets avveckling 31 december 1997. Anläggningarna inom kasernetablissementet är byggnadsminnesförklarade och används sedan 1998 av olika civila verksamheter, bland annat bostäder. (källa)
2. Den motion som lades av Bondeförbundets partiledare Axel Pehrsson-Bramstorp kom i stort sett följa försvarskommissionens förslag om utformning av det militära försvaret. Motionen föreslog att en överbefälhavare skulle tillkomma redan i fred i enlighet med försvarskommissionens förslag, varjämte i Kungl. Maj:ts förslag upptagen försvarsstab utvidgas till av försvarskommissionen föreslagen organisation. Arméns fredsorganisation skulle omfatta fyra arméfördelningar, Övre Norrlands trupper, Gotlands trupper samt så kallade armétrupper. Vid mobilisering föreslogs fälttruppförbanden sammanföras till två armékårer om sammanlagt sex fördelningar, en lätt brigad samt vissa specialtruppförband, däribland av luftvärnsvapnet uppsatta luftvärnsförband. De regementen som regeringen hade föreslagit för att avveckla, Jämtlands fältjägarregemente, Upplands regemente, Södra skånska infanteriregementet och Värmlands regemente skulle kvarstå. Dock skulle Värmlands regemente reduceras till Värmlands fältjägarbataljon. Det enda motionen skilde sig mot försvarskommissionens förslag var det Stridsvagnsregemente försvarskommissionen föreslagit. Där motionen delade regeringens förslag med att dela stridsvagnsbataljonen vid Göta livgarde på två infanteriregementen. Dock så skiljde sig förslaget på vilka regementen. Regeringen hade föreslagit Skaraborgs regemente och Livregementets grenadjärer, oppositionen föreslog Skaraborgs regemente och Södermanlands regemente. Därmed stod det klart att Göta livgarde skulle avvecklas som förband. Gällande Norrbottens artillerikår skulle den kvarstå inom Övre Norrlands trupper, precis som försvarskommissionen föreslagit. Inom arméns skulle även en luftvärnsorganisationen bildas med två fullständiga regementen. Regeringen hade föreslagit ett luftvärnsregemente i Karlsborg och en luftvärnskår i Ystad. Oppositionen föreslog dock att luftvärnskåren i Ystad skulle ersättas med Östgöta luftvärnsregemente i Linköping. Den flytt som regeringen föreslog av Svea artilleriregemente till Uppsala, ersattes istället med en flytt till Järvafältet i Stockholm. Svea ingenjörkår skulle kvarstå i Stockholm som ingenjörförband. Istället skulle ett Signalregementet bildas av Fälttelegrafkåren. Det föreslagna Norrlands ingenjörkår ändrades till att inte alls uppsättas i Östersund, det genom att man valde bibehålla Jämtlands fältjägarregemente. (källa)
3. År 2013 beslutade Kvibergs museums vänner att avveckla museiverksamheten. Nedläggningen genomförde den 9 april 2013, och uppmärksammades med en ceremoni vid museet, där dess fana överlämnades till Chefen för Luftvärnsregementet (Lv 6), vilket regemente tillsammans med Armemuseum förvaltar dess arv. (källa)
4. Mästocka skjutfält anlades som ett infanteriskjutfält till Hallands regemente samt Infanteriets kadett- och aspirantskola (InfKAS). Bakgrunden var en diskussion under främst 1970-talet att förband som satte upp brigader skulle ha tillgång till ett övnings- och skjutfält av en viss storlek för att kunna bedriva en effektiv utbildning. Vid denna tid hade Hallands regemente endast tillgång till skjutfälten Ringenäs och Nyårsåsen, vilket inte ansågs tillräckligt. Man tittade på flera platser i södra Halland som ansågs lämpliga för en skjutfältsetablering. Valet föll till slut på ett område direkt söder om Flygvapnets målområde, det så kallade Tönnersjömålet. Här fanns fördelar med att man kunde använda flygets målområde som riskområde vid skjutning och att området för det nya skjutfältet var relativt glesbefolkat. Dock behövdes ett antal fastigheter lösas in och vissa familjer tvingades flytta. Skjutfältet invigdes slutligen den 25 september 1984. Mästocka skjutfält och Tönnersjömålet är sedan år 2000 integrerade i ett skjutfält: Mästocka skjutfält och den totala arealen är nu knappt 4.900 ha. Skjutfältet förvaltades fram till sommaren 2000 av Hallands regemente, därefter av Luftvärnsregementet. (källa)
5. 1963: Regementet omlokaliseras till Linköpings garnison och övertog kaserner från avvecklade Östgöta luftvärnsregementes (Lv 2). (källa)
6. Luftvärnsregementets/Lv 6 medalj. (källa)
7. Johan von Sydow var son till överstelöjtnant Knut von Sydow och Ellen Nordenfelt. Efter studentexamen i Kristianstad 1936 läste han juridik i Lund och blev juris kandidat där 1945. Han gjorde sin tingstjänstgöring 1945–1948, blev extra fiskal vid hovrätten över Skåne och Blekinge 1949, stadsnotarie vid Göteborgs rådhusrätt 1955 (extra från 1950), assessor 1960 och extra rådman där 1965. Han var auditör vid Göteborgs Luftvärnsregemente Lv 6. Johan von Sydow var 1967–1985 rådman vid Göteborgs tingsrätt och domare huvudsakligen i brottmål. (källa)
8. På 1930–1940-talet har militären byggt bunkrar här som en del av försvaret, den så kallade korvlinjen. På höjden mittemot K-Rauta finns en bevarad. I mitten av 1940-talet utgjorde Arninge ett alternativ till ny förläggningsplats till Stockholms luftvärnsregemente. (källa)
9. I samband med att Sundsvalls luftvärnsregemente avvecklades den 30 juni 1982 övergick verksamheten i en avvecklingsorganisation från den 1 juli 1982. Avvecklingsorganisationen i Sundsvall var underställd och administrerades av Västernorrlands regemente. Avvecklingsorganisationen upplöstes den 31 december 1982. Från den 1 juli 1982 fanns en avdelning lokaliserad till det före detta regementsområdet i Sundsvall där skolhuset och en kasern användes till frivilligverksamhet. I samband med att regementet återetablerades kommer regementet att ha ett detachement vid Torråsen i anslutning till Dagsådalens skjutfält norr om Östersund, samt verksamhet vid Grytans skjutfält söder om Östersund. (källa)
10. Debuten skedde 1952 med Ode till okänd konstellation. Detta ode gavs ut i en mindre stencilerad upplaga av Metamorfosgruppens förlag. Anderssons genombrott ägde rum 1953 med den drygt 450 rader långa dikten Elegi över en förlorad sommar. Också den utgavs på Metamorfos, en första version som stencilerat häfte, därefter en andra version som tryckt bokupplaga. Året efter publicerade han en tredje och sista version av denna elegi i en metamorfos-antologi utgiven av FIB:s lyrikklubb med inledning av Karl Vennberg. Där berättar Andersson att dikten tillkom sommaren 1952, "i en tid av händelselöshet", när han låg inkallad vid Stockholms luftvärnsregemente (Lv3) i Norrtälje. De tre olika versionerna, som publicerades mellan februari 1953 och maj 1954, utgavs 2010. (källa)