Luftvärnsvapen Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet luftvärnsvapen

1. Förhandlingarna inleddes den 17 november 1969 i Helsingfors och följande förhandlingar ägde rum antingen i Helsingfors eller Wien. Inledningsvis var positionerna låsta men i maj 1971 kunde man komma överens om en begränsning av luftvärnsvapen. Den 26 maj 1972 kunde USA:s president Richard Nixon och generalsekreteraren för Sovjetunionens kommunistparti Leonid Brezjnev underteckna ett nedrustningsfördrag som fick namnet ABM-avtalet. Man kom också överens om att fortsätta förhandlingarna om nedrustning. (källa)
2. Den motion som lades av Bondeförbundets partiledare Axel Pehrsson-Bramstorp kom i stort sett följa försvarskommissionens förslag om utformning av det militära försvaret. Motionen föreslog att en överbefälhavare skulle tillkomma redan i fred i enlighet med försvarskommissionens förslag, varjämte i Kungl. Maj:ts förslag upptagen försvarsstab utvidgas till av försvarskommissionen föreslagen organisation. Arméns fredsorganisation skulle omfatta fyra arméfördelningar, Övre Norrlands trupper, Gotlands trupper samt så kallade armétrupper. Vid mobilisering föreslogs fälttruppförbanden sammanföras till två armékårer om sammanlagt sex fördelningar, en lätt brigad samt vissa specialtruppförband, däribland av luftvärnsvapnet uppsatta luftvärnsförband. De regementen som regeringen hade föreslagit för att avveckla, Jämtlands fältjägarregemente, Upplands regemente, Södra skånska infanteriregementet och Värmlands regemente skulle kvarstå. Dock skulle Värmlands regemente reduceras till Värmlands fältjägarbataljon. Det enda motionen skilde sig mot försvarskommissionens förslag var det Stridsvagnsregemente försvarskommissionen föreslagit. Där motionen delade regeringens förslag med att dela stridsvagnsbataljonen vid Göta livgarde på två infanteriregementen. Dock så skiljde sig förslaget på vilka regementen. Regeringen hade föreslagit Skaraborgs regemente och Livregementets grenadjärer, oppositionen föreslog Skaraborgs regemente och Södermanlands regemente. Därmed stod det klart att Göta livgarde skulle avvecklas som förband. Gällande Norrbottens artillerikår skulle den kvarstå inom Övre Norrlands trupper, precis som försvarskommissionen föreslagit. Inom arméns skulle även en luftvärnsorganisationen bildas med två fullständiga regementen. Regeringen hade föreslagit ett luftvärnsregemente i Karlsborg och en luftvärnskår i Ystad. Oppositionen föreslog dock att luftvärnskåren i Ystad skulle ersättas med Östgöta luftvärnsregemente i Linköping. Den flytt som regeringen föreslog av Svea artilleriregemente till Uppsala, ersattes istället med en flytt till Järvafältet i Stockholm. Svea ingenjörkår skulle kvarstå i Stockholm som ingenjörförband. Istället skulle ett Signalregementet bildas av Fälttelegrafkåren. Det föreslagna Norrlands ingenjörkår ändrades till att inte alls uppsättas i Östersund, det genom att man valde bibehålla Jämtlands fältjägarregemente. (källa)
3. Luftvärn (luftvärnsvapen) definieras av Nato som "alla åtgärder med syfte att eliminera eller reducera effektiviteten i fientliga luftaktioner". Detta inkluderar markbaserade och luftbaserade vapensystem, associerade sensorsystem, kringliggande arrangemang samt passiva åtgärder. Syftet kan bland annat vara att skydda flotta, infanteri eller flygvapen i en konflikt. För de flesta nationer har den huvudsakliga uppgiften för luftvärn varit att försvara hemlandet. NATO refererar till luftburet luftvärn som counter-air och luftvärn i en flotta som anti-aircraft warfare. Missilförsvar är en förlängning av luftvärn, något som också gäller initiativ för att anpassa ett flygvapen för att genskjuta inkommande missiler. Ett markbaserat luftvärn kan också användas offensivt för att neka motparten tillgång till ett specifikt luftrum. Luftvärn kan ske med robotluftvärn eller eldrörsluftvärn. Tillsammans med luftvärn användes förr ofta spärrballonger för att hindra lågflygande flygplan. (källa)