Lund Synonymer Betyder Uttal

• skogsdunge

Hur används ordet lund

1. Hallå där Linn Alfredsson, initiativtagare och projektledare för Tech Academy, som hålls på juridiska fakulteten i Lund den 9-10 maj. (källa)
2. När Richard Hobert sedan läste Ulf Lundells "Jack" när den kom ut, tyckte han redan då att den var bättre än hans egen historia, som i stället för i Stockholm och på Gotland, utspelades i Lund och runtom i Europa. Det var universitetslivet och interrail och liftningar genom Europa. (källa)
3. Julia Aurelius var den som tog Hernhutsjärnan till Sverige. Hon hade rötterna i Hernhut och efter sitt bröllop 1912 bosatte sig Julia och Sven Erik Aurelius i Lund och en herrnhutisk stjärna hängdes upp i hemmet och fler familjer började hänga upp denna typ av stjärnor. Mer allmän blev adventsstjärnan efter 1934 då en pappersgrossist i Lund började importera dem. Det stora folkliga genombrottet kom i början av 1940-talet då Erling Persson lanserade den sjuuddiga gulröda adventsstjärnan, den så kallade "proletärstjärnan". (källa)
4. Lindquist, Ivar, Religiösa runtexter. I: Sigtuna-Galdern. Runinskriften på en amulett funnen i Sigtuna 1931. Ett tydningsförslag. (Lund 1932). (källa)
5. På 1940-talet var dålig tandhälsa vanligt i Sverige och i stort sett alla hade haft karies. Vipeholmsexperimenten påbörjades i Lund, där forskare skapade och analyserade karies genom att under flera år låta patienter med utvecklingsstörningar äta rikliga mängder godis. Försöken fick senare kritik eftersom patienterna användes som försökspersoner och utan tillstånd från anhöriga. Efter experimenten rekommenderade Medicinalstyrelsen godisätning högst en dag i veckan och begreppet lördagsgodis föddes. (källa)
6. Till trafikdistribuerade gratistidningar hör bland annat rikstäckande Metro och före detta Stockholm City. I Skåne fanns fem lokala City-editioner: City Malmö, City Lund, City Helsingborg, City Landskrona, City Kristianstad. Samtliga Cityeditioner hade lagt ner före utgången av 2015. Tidigare fanns även tidningarna Punkt SE, 18 minuter och City Göteborg (den senare en Göteborgsvariant av Stockholm City), men dessa tvingades lägga ner på grund av bristande lönsamhet. Utanför storstäderna finns Extra Östergötland. Tidigare fanns Xtra Helsingborg, men den har numera övergått till namnet City Helsingborg. Bland de gratistidningar som verkat längst i Sverige finns AlingsåsKuriren, som startade sin verksamhet 1969, och som sedan 2009 kommer ut två dagar i veckan. 2011 startade företaget också gratisutdelad tidning i Borås och Bollebygd. (källa)
7. Utnämningen av Fredrik I ledde till flera oroligheter. Den svenske kungen, Gustav Vasa, utnyttjade tillfället genom ett försök till invasion av de danska provinserna, samtidigt som städerna Malmö och Köpenhamn fortfarande stödde Kristian II och belägrades av den danske kungens styrkor. De två städerna kapitulerade i början av 1524 och den 1 september samma år slöts ett avtal mellan Fredrik I och Gustav Vasa i Malmö som innebar att svenska styrkor drog sig tillbaka från Blekinge, men att Sverige fick behålla Bohuslän tills vidare. Den danska allmogen, borgarna och bönderna, hade däremot gynnats av Kristian II:s politik och flera bondeuppror bröt ut i landet. Länsmannen på Visborgs slott på Gotland, Søren Norby, som stödde Kristian II, tog tillfället i akt och skickade stöd till upproren. Tyge Krabbe, som av Fredrik I utnämnts till länsman för Helsingborgs slott, mötte upprorsarmén men var tvungen att dra sig tillbaka. Norby belägrade därefter Helsingborgs slott, men samtidigt lyckades en lybsk flotta skära av dennes försörjningslinjer från Gotland och förstärkningar från Själland skeppades över till Malmö. De nya styrkorna under Johan Rantzau förenades med Tyge Krabbes och den 28 april 1525 besegrades Norby utanför Lund i ett slag som utvecklade sig till en ren massaker på bondearmén. Han drog sig tillbaka till Landskrona, där han till slut kapitulerade. Under Fredrik I:s fortsatta styre fick högadeln tillsammans med hansestaden Lübeck allt större privilegier, vilket ökade dessas stöd för kungamakten. (källa)
8. Jan-Olof Aggedal, Griftetalet mellan livstolkning och livstydning. En pastoralteologisk studie. (Bibliotheca Theologiae Practicae 71, Lund 2003. (källa)