Lycksökare Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet lycksökare

1. Minns Corto den här skatthistorien eftersom de nu befinner sig vid Saint Kitts? Han behöver besöka Basseterre (öns huvudort) för att förära Miss Ambigüité de Poincy ett besök. Barracuda är en av hennes förfäder, och Corto har en tanke med besöket. Han har klöver ess, medan ruteresset är i hennes ägo. Genom henne får Corto reda på att Corto gamla trätobroder Rasputin också har kastat ankar i Basseterre, de två hade skilts åt några månader tidigare, i Panama. Som av en händelse har Rasputin lagt beslag på hjärter ess... Ambigüité (franska för "dubbeltydighet") och Corto besöker Rasputin ombord på dennes skepp, där de får ett ohövligt mottagande. Därefter lyckas de tre lycksökarna dock inleda ett samarbete för att försöka ta reda på betydelsen av deras tre kort. De riktar sedan stäven mot sin "skattkammarö". (källa)
2. Lycksökaren (engelska: From the Terrace) är en amerikansk långfilm från 1960 i regi av Mark Robson, med Paul Newman, Joanne Woodward, Myrna Loy och Ina Balin i rollerna. Manuset skrevs av Ernest Lehman baserad på From the Terrace (1958) av John O'Hara. (källa)
3. Spanjorerna trodde knappt sina ögon när de såg Inkarikets skatter. Templens guldtäckta väggar fick spanjorerna att drömma och fantisera om mer – om en hel stad, ett berg eller en sjö täckt av guld. Myten om El Dorado spreds till Spanien och Europa och lockade en mängd lycksökare. (källa)
4. Filmen utspelas 1870 och handlar om några lycksökare på väg västerut. Groucho spelar här S. Quentin Quale som på en järnvägsstation blir bestulen av Joe Panello (Chico) och Rusty Panello (Harpo). Även andra vill skapa sig en förmögenhet västerut. Terry Turner (John Carroll) övertalar järnvägsbolaget "New York and Western Railroad" att köpa mark av Dan Wilson så att fejden mellan deras familjer kan avslutas. (källa)
5. Man gör dock von Troil orätt om man anser honom vara en servil lycksökare utan intresse för de kyrkliga uppgifterna. Han hade tagit starka intryck av tidsandan men saknade ingalunda personlig religion. Dock var hans intressen ursprungligen mera lärda och allmänt humanistiska. (källa)
6. Före 1715 hade hovpresentationen varit mer informell, och det förekom klagomål på att lycksökare lyckats vinna tillträdde till hovet. Från 1732 och framåt tillämpades strikta regler för vem som kunde ansöka om en presentation, regler som tillämpades från detta år även om de inte formellt fästes på papper förrän 1760. Endast en person som inför hovets genealogiska expert kunde visa papper på adlig härstamning (för en kvinna hennes makes) sedan år 1400 hade rätt att bli presenterad. Kungen kunde dock på eget initiativ ge undantag från denna regel och både tillåta en person att presenteras trots att den inte uppfyllda de genealogiska kraven, liksom förvägra en person som gjorde det tillträde. Sedan ett tillstånd hade getts, blev den ansökande presenterad för kungen av en fadder, det vill säga en redan presenterad person av samma kön, varefter några ord utväxlades. Därefter ansågs personen presenterad och kunde röra sig fritt vid hovet. (källa)
7. Boris var enligt samtida krönikor och uppteckningar en duglig, god och ambitiös tsar. Hans många utmärkta härskaregenskaper gjorde honom till en avsevärt mycket dugligare tsar än hans legitima företrädare. Men tiden och omständigheterna arbetade emot honom. I början av 1600-talet orsakade en ödesdiger torka en ohygglig hungersnöd i landet och Moskva drabbades av våldsamma bränder, vilket ledde till att bönderna och den fattiga stadsbefolkningen revolterade. I det här skedet överskred den polska hären gränsen till Ryssland för att bistå en upprorsman i dennes försök att erövra tronen. Upprorsmannen utgav sig för att vara den mördade Dmitrij Ivanovitj. I den här krisartade situationen dog Boris Godunov helt plötsligt 1605. Misstankar om giftmord kom i omlopp. Den polska hären drog under ledning av den så kallade falske Dmitrij till Moskva. Efter Boris död kröntes hans unge son Fjodor till tsar. Han satt på den ryska tronen i endast sex veckor då han mördades av en sammanslutning av bojarer ledda av furst Vasilij Sjujskij. Den falske Dmitrij var en lycksökare och opportunist som utnyttjade sina kunskaper om mordet på den verkligen Dmitrij och övertog tronen. Polackerna lät kröna den falske Dmitrij till tsar för att därmed trygga de vänskapliga förbindelserna mellan Polen och Ryssland. Den falske Dmitrij gifte sig även med Marina Mniszech, dottern till vojvoden Jerzy Mniszech, som hade bistått honom. Han regerade endast en kort tid och mördades av bojarerna ett år efter Boris död. De brände hans kropp och laddade askan i en kanon som riktades mot Polen. Furst Sjujskij besteg därefter tronen som Vasilij IV men tvingades att abdikera efter fyra år. Bland hans många fiender fanns ytterligare en falsk Dmitrij med stöd från polackerna. Under de följande åren kulminerade den stora oredan tills ett nationellt uppror kastade ut polackerna 1613 och satte den 17-årige Michail Romanov på tronen. Ätten Romanov regerade sedan, via en sidolinje, ända tills den siste tsaren, Nikolaj II, avrättades 1917. (källa)