Lyrboll Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet lyrboll

1. Matcherna spelas normalt över nio omgångar, så kallade inningar, som i sin tur delas upp i två halvor, toppen och botten av inningen, då vardera laget får chansen att slå och göra poäng. Bortalaget börjar alltid som offensivt lag, vilket innebär att om hemmalaget fortfarande leder efter att bortalaget slagit i toppen av nionde inningen så avbryts matchen och botten av nionde inningen spelas aldrig. Om matchen är oavgjord efter nio inningar fortsätter matchen med en inning i taget fram till att ett lag har gjort fler poäng än motståndarna. I varje inning gäller det för utelaget att bränna tre spelare, varefter sidbytet sker. Man spelar alltså inte på tid, vilket gör att maskning är meningslös i baseboll. Man kan bränna spelare på flera sätt. Till att börja med kan slagmannen brännas direkt genom en strikeout (se ovan). Vidare kan man bränna slagmannen genom att man fångar bollen med en lyra innan den hinner studsa (gäller även foulslag). Slutligen kan man bränna spelare genom att en spelare i utelaget vidrör en löpare som inte har kontakt med någon bas med en hand eller handske där bollen ligger, en så kallad tag, eller genom att en spelare i utelaget med bollen under kontroll trampar på en bas som en löpare är tvingad att löpa till, en så kallad force play. Även om slagmannen blir bränd när han slår en lyrboll, kan löpare på bas försöka att avancera under förutsättning att lyran inte innebär den tredje bränningen i inningen (gäller även foulslag). Löparna får dock bara börja springa efter att lyran fångats. Om en lyrboll innebär att en löpare kan avancera från tredje bas tillbaka till utslagslplatsen och göra poäng kallas slaget sacrifice fly. (källa)
2. Under Major League Baseballs (MLB) första år, i slutet av 1800-talet, när spelplanerna generellt var mycket större än i dag, var det ovanligt med homeruns och de som förekom var för det mesta inside-the-park homeruns. Spelare avråddes från att försöka slå homeruns eftersom de sannolikt bara skulle slå en lång lyrboll och bli brända. Detta ändrades helt under perioden som började efter första världskriget och som brukar kallas the live-ball era. Dels utvecklades materialet där nya massproducerade, korkfyllda bollar underlättade långa slag och dels kom nya slagmän såsom Babe Ruth och Rogers Hornsby fram vilka drog nytta av regeländringar på 1920-talet, särskilt förbudet mot så kallade "spitballs", alltså kast med bollar som man kletat saliv, vaselin eller någon annan substans på för att få dem att röra sig på ett oväntat sätt i luften, och föreskriften att slitna eller smutsiga bollar måste bytas ut mot nya. Detta gjorde att bollarna blev lättare att se och träffa. Det blev också lättare att slå bollen över outfieldstaketet, eftersom det nu började komma närmare hemplattan när läktare började byggas bortom staketet i takt med att sportens popularitet växte. Klubbar med slagmän som slog många homeruns, som dåtidens New York Yankees, började vinna titlar och de andra klubbarna fick följa efter. (källa)