Läkarbostad Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet läkarbostad

1. Melin föddes i Stockholm 1935 som dotter till professor Gustav Giertz och Ulla Koraen och växte upp i läkarbostäder vid Karolinska sjukhuset i Solna. Hon läste teologi i Uppsala 1955–1960. Hon gifte sig med Paul-Ragnar Melin 1958 och fick fyra söner och en adopterad dotter från Korea, mannens tjänst som präst har avgjort familjens bostadsorter: Borås 1960–1962, Skara 1962–1967 och därefter Jönköping. (källa)
2. Det första lasarettet i Falköping invigdes 15 oktober 1856 och inrymde då 30 vårdplatser samt bl.a. läkarbostad. I november 1894 stod ett helt nytt sjukhus klart ett hundratal meter norrut, vid nuvarande Odengatan. Detta nya sjukhus hade moderniteter såsom elektrisk belysning med elektricitet alstrad från egen ångmaskin samt tvättställ med rinnande vatten där "genom olika kranar kan efter behag varmt eller kallt vatten erhållas". Ledande arkitekt bakom nybygget var Magnus Steendorff. (källa)
3. Sunnerbo härads nya lasarett byggdes på en grusbacke strax utanför Ljungbys köpingsgräns, nära den nybyggda kyrkan, på en tomt donerad av apotekare Edvard Berg. Kostnaden för lasarettet med inventarie uppgick till 31 000 riksdaler, varav 12 000 riksdaler från amorteringslån och 19 468 riksdaler från "bouppteckningen" av Växjö lasaretts tillgångar då Sunnerbo sjukhusdistrikt hade skapats. Byggnaden togs i bruk den 1 januari 1869 och liknande ett boningshus i något större format. Anledningen till detta ska ha varit då det inte anlitades någon sakkunnig under byggnationen av lasarettsbyggnaden. Den var gjord i trä och hade två våningar samt en källare. Källaren innehöll matkällare, badrum, obduktionsrum, och likbod. Bottenvåningen innehöll bland annat ett kök och en läkarbostad på fem rum. Övervåningen hade fem sjukrum och totalt 27 sängplatser. Vinden innehöll fyra gavelrum för könssjuka patienter. (källa)
4. Efter näringsfrihetsförordningen 1846, då städerna förlorade sina privilegier i fråga om handel och hantverk, kom Söderåkra snart att byta ansikte. Området ovanför bron över Bruatorpsån började på 1860-talet att kallas för Nya torget. Här pågick under ett antal år torghandel, varannan torsdag var torgdag. Eftersom torsdagarna medförde bråk och oordning restes krav på att inskränka dem till ett par tillfällen om året. Snart nog upphörde de helt. I stället växte handelsbodar och affärer upp och området mellan ån och kyrkan blev Söderåkras första egentliga centrum. År 1857 fick Söderåkra sitt första skolhus, vid kyrkan i den byggnad som idag är församlingshem. Ny skola byggdes 1914-1915. År 1864 fick Söderåkra en provinsialläkare vilket gjorde orten till bygdens centrum i sjukvårdshänseende. En läkarbostad byggdes på 1860-talet och den första sjukstugan kom under följande årtionde. På 1860-talet tillkom även apotek. År 1815 byggdes ett sockenmagasin strax norr om kyrkan. Det innehöll en spannmålsreserv som användes som låneinrättning och hjälpfond och på så vis blev en slags föregångare till sparbanken. Magasinet flyttades på 1860-talet och upphörde att användas på 1880-talet. År 1889 fick sparbanken sin första fastighet, norr om gamla apoteket. Här fanns också telefonstation inrymd. 1899 tillkom Kalmar–Torsås Järnväg och kring järnvägsstationen växte ett nytt centrum fram. Här fick också sparbanken en ny byggnad 1913, vars exteriör ännu är bevarad. De två centrumområden kom med tiden att växa samman. Söderåkra prästgård är en annan tidig byggnad som ännu finns kvar. Den uppfördes mellan 1806 och 1809. Den gamla prästgården hade legat norr om kyrkan, mitt emot nuvarande Kollinge gård. (källa)