Läkarutbildning Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet läkarutbildning

1. Rosén von Rosenstein startade den första formella läkarutbildningen i Sverige på Uppsala universitet och rustade upp det nedgångna Nosocomium academicum, senare Akademiska sjukhuset i Uppsala. Sjukhuset var mycket litet, troligen med åtta bäddar. Professor Rosén von Rosenstein införde noggranna journalanteckningar med symptom, diagnos och behandling på varje patient men också deras sociala situation. Patienterna var ofta mycket fattiga. (källa)
2. Den äldre svenska läkarutbildningen är 11 terminer lång. Under de första terminerna studeras medicinsk grundvetenskap (denna period kallas populärt för preklin – från "prekliniska studier"), de senare terminernas studier äger huvudsakligen rum på ett universitetssjukhus och i primärvården (denna period kallas följaktligen klin – från "kliniska studier"). Efter att ha fullgjort termin 9 kan läkarstudenter anställas vid landets alla sjukhus som underläkare. (källa)
3. Preklin (från preklinisk), populärnamn på den inledande, prekliniska, delen av svensk läkarutbildning, ofta innehållande undervisning i grundläggande cellbiologi, fysiologi, histologi, biokemi, farmakologi, anatomi, mikrobiologi, etc. Preklin omfattar vanligen de första fyra eller fem terminerna av läkarutbildningen. (källa)
4. Det är möjligt att få anställning som vikarierande underläkare efter att ha fullgjort den nionde terminen på läkarprogrammet (det vill säga minst 4,5 år av den svenska läkarutbildningens 5,5 år). Efter läkarexamen kan man söka anställning som AT-läkare. (källa)
5. Studien av djuren är så klart uråldrig medan begreppet zoologi är relativt modernt då det tidigare behandlades under begreppet naturhistoria. Den moderna zoologin utvecklades under 1800-talet och grunderna lades vid engelska och tyska universitet ursprungligen ofta kopplad till läkarutbildningar. Gradvis utvecklades det till ett eget vetenskapligt fält där Charles Darwins upptäcker utgjorde en viktig länk. Merparten av de zoologiska institutionerna i Storbritannien grundades av Thomas Henry Huxley eller upprättades utifrån hans pedagogik. Hans arbete var centrerat kring djurens morfologi och han har titulerats som den främste kännaren inom fältet jämförande anatomi under senare delen av 1800-talet. Hans kurser bestod av föreläsningar och praktiska laborationer och hans pedagogik blev vida spridd. (källa)
6. Johnson disputerade i Teknik och social förändring vid Linköpings universitet 2004, på en avhandling om medicinska simulatorer i läkarutbildningar. Hon var verksam som sociolog under perioden 2007-2010 vid Göteborgs universitet där hon också utnämndes till docent. Under perioden 2011-2018 var Johnson verksam som forskare vid Tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet och utnämndes 2019 till professor i genus och samhälle vid Tema Genus. Hon har även varit gästforskare vid IAS-STS i Graz, Österrike, i Singapore samt vid Swedish Collegium for Advanced Study (SCAS) i Uppsala. 2013-2019 var hon ledamot i Sveriges unga akademi där hon aktivt drev forskningspolitiska frågor inom bland annat open access-publicering. (källa)
7. Den svenska beteckningen för det socialmedicinska kunskapsområdet var fram till början av 1900-talet statsmedicin, och området omfattade då även hygien. 1923 bytte Svenska läkaresällskapets sektion för statsmedicin namn till socialmedicin, och 1924 började Socialmedicinsk tidskrift. Uppdelningen av den tidigare statsmedicinen i socialmedicin och hygien inom läkarutbildningen genomfördes först efter att 1948 års läkarutbildningskommitté hade föreslagit detta. (källa)
8. Dessa förfaranden föll sedan ur bruk ända fram till 1315 då en dissektion av en död människa ägde rum i Bologna (Italien). Så småningom kom dissektioner av mänskliga kroppar att bli en rutin inom läkarutbildningen, de kroppar som användes kom främst ifrån avrättade personer. Mondinus de Luzzi var en tidig anatomiprofessor, han är känd som 'anatomins återupptäckare' och hans bok Anathomia (1316) var den första handboken i anatomi och fysiologi från den nya tidsåldern men den byggde till största delen på Galenos och Aristoteles läror. Dissektionerna vid den här tiden användes till att börja med bara i utbildningssyfte utan att man ifrågasatte de antika skrifterna om anatomin, en av de första att ifrågasätta Galenos tankar var Leonardo Da Vinci som själv studerade människokroppen och utförde en rad dissektioner. Andreas Vesalius frångick helt den tidigare etablerade praxisen som innebar att stå vid katedern och läsa medan en assistent dissekerade, han ställde sig själv att dissekera och hittade då ett flertal fel i den tidigare etablerade anatomin. Genom att skriva ner den information och kunskap som framgick vid dessa obduktioner så kom han att bli den moderna anatomins föregångare, hans bok De humani corporis fabrica libri septem som publicerades 1543 var den första bok med korrekta beskrivningar om hur kroppen ser ut och fungerar. (källa)
9. En medicinstudent får inte förskriva medicin i sin roll som student, men har han eller hon ett läkarförordnande som under ett ferievikariat i slutet av läkarutbildningen, får studenten ordinera och skriva ut mediciner och andra dokument i den mån det krävs för att fullgöra sitt arbete. (källa)
10. Rosling blev docent i invärtes medicin 1990. Han arbetade fram till 1996 som lärare i u-landshälsovård vid Uppsala universitet och därefter som universitetslektor i internationell hälsa vid Karolinska institutet. Han påbörjade undervisning om global hälsa inom läkarutbildningen på Karolinska institutet. Rosling utnämndes, från den 17 juni 1997, till biträdande professor i internationell hälsa och från den 1 januari 1999 till professor i samma ämne vid Karolinska institutet. För sitt folkbildande arbete om världens tillstånd och utveckling promoverades han 2014 till filosofie hedersdoktor vid Uppsala universitet. (källa)