Vad betyder och hur uttalas lärka
Lärka uttalas lärka -n lärkor.
Lärka betyder fågel.
Ordformer och varianter av lärka
Singular
- lärka
- obestämd grundform
- lärkas
- obestämd genitiv
- lärkan
- bestämd grundform
- lärkans
- bestämd genitiv
Plural
- lärkor
- obestämd grundform
- lärkors
- obestämd genitiv
- lärkorna
- bestämd grundform
- lärkornas
- bestämd genitiv
Lärka är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet lärka
Lärkor (Alaudidae) är en familj av ordningen tättingar med ett tjugotal släkten.
De flesta lärkor är bruna eller beigefärgade, ofta med ljust bröst och buk och de flesta ger ett ljusbrokigt intryck. De har trubbiga vingar, lång rak bakklo och svart öga. Många av arterna har en ryttlande sångflykt och många är karakteristiska sångare med god förmåga att härma.
Lärkor är en familj som förekommer i gamla världen samt i norra och östra Australien. Endast berglärkan (Eremophila alpestris) har spridit sig till Amerika. De utgör en väldefinierad familj, bland annat genom deras distinkta form på tarsen. Deras närmaste släkting är troligen förvånande nog skäggmesen (Panuridae) i överfamiljen Sylvioidea. Systematiken inom familjen har genomgått stora ändringar på senare tid efter DNA-studier som visat på nya och helt oväntade släktskap. Till exempel är troligen vitvingad lärka (tidigare i Melanocorypha) egentligen nära släkt med sånglärkan. Arterna i Calandrella är sannolikt inte heller varandras närmaste släktingar. Istället står dvärglärkorna närmast berglärkor i Eremophila.
I Sverige häckar tre arter: sånglärka (Alauda arvensis), trädlärka (Lullula arborea), och berglärka (Eremophila alpestris). Tidigare häckade även tofslärka (Galerida cristata) i södra delarna av Sverige men det finns ingen konstaterad häckning sedan slutet av 1980-talet. Den ses dock fortfarande regelbundet i södra Sverige. Dessa fyra arter representerar fyra olika släkten av familjen lärkor. Utöver dessa fyra arter har det setts sex andra lärkarter i Sverige: svartlärka, vitvingad lärka, kalanderlärka, asiatisk kalanderlärka, dvärglärka och korttålärka. Sånglärkan flyttar gärna till södra och västra Europa under vintern men återvänder redan i februari-mars. Vissa mildra vintrar stannar en del sånglärkor kvar i södra Sverige.
Lärkor har historiskt ansetts som en hälsosam och delikat vilträtt och lärktunga omskrevs som en delikates under romartiden.
Ramphocoris – tjocknäbbad lärka.
Korttålärkor (Calandrella) – 6 arter.
Lärka på Engelska
- lark