Läroplan Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet läroplan

1. En grundskola, primärskola eller primärutbildning är den skolformen där elever lär sig grundläggande kunskaper, bland annat läsande, räknelära och orienteringsämnen. Elevernas ålder, läroplan och antal skolår varierar mellan olika länder, men vanligen börjar barn i grundskolan mellan fem och sju års ålder. För att kunna utbilda sig vid sekundärskola (yrkesskola eller gymnasieskola), krävs avslutad grundskola. (källa)
2. Tidigare hade eleverna även rätt till ett tionde, frivilligt skolår för att komplettera utbildningen, detta togs bort vid införandet av en ny läroplan 2011. Eleverna undervisas i den mån det går i samma ämnen som grundskolans elever. Ämnenas innehåll och omfattning anpassas dock till varje elevs förutsättningar, därför upprättas också en individuell utvecklingsplan för varje elev. (källa)
3. I takt med att undervisningsformerna och målen för utbildningen reformerats har behovet av studieplatser ökat. I Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) och Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) betonas vikten av att eleven i grupp skall söka lösningar. (källa)
4. 1971 infördes gymnasieskolformen i Sverige genom att de tidigare skolformerna gymnasium, fackskola och yrkesskola slogs samman då 1970 års läroplan Lgy 70 (Läroplan för gymnasieskolan) trädde i kraft. I vardagligt språkbruk används ordet gymnasium fortfarande om gymnasieskolan. Studentexamen, det vill säga den formella prövningen efter gymnasiestudier för att avgöra höghet till universitetsstudier, avskaffades 1969 men har fortsatt att användas både som begrepp och som firande av avslutade gymnasiestudier. (källa)
5. I den nu gällande läroplanen för grundskolan, Lgr 11 har Hem- och konsumentkunskap centralt innehåll specificerat för år 1-6 samt 7-9 för de tre centrala områdena. All undervisning ska även genomsyras av perspektiven hälsa, ekonomi och miljö för att få med den sociala, den ekonomiska och den ekologiska dimensionen.Undervisningen präglas även av den specifika kunskapssynen kunskap-i-handling som innebär att lärande sker i verksamheten och inte om den. Denna kunskapssyn härstammar från John Deweys arbete. (källa)
6. I samband med att utbildningen har ratificerat Bolognaprocessen har studenterna under de sista två åren möjlighet att specialisera sig med valbara kurser. Däri kan ingå kurser från mastersprogram som erbjuds vid SLU, exempelvis Euroforester, Skötsel av vilt- och fiskpopulationer, eller programmet Växtbiologi för hållbar produktion. Det finns också möjlighet att med en individuell läroplan läsa markvetenskap på avancerad nivå. (källa)
7. Komvux inrättades 1968 för att ge utbildning till de vuxna som saknar kunskaper motsvarande grundskolan eller gymnasieskolan. Komvux har en egen läroplan. Komvux har, trots att det i huvudsak är tänkt att komplettera ofärdiga gymnasieutbildningar, ett förhållandevis stort kursutbud, åtminstone i storstäderna. Tidigare utnyttjade många Komvux för att förbättra betygen i ämnen de redan hade tagit, men efter besparingar har det blivit svårare, då sökande utan tidigare betyg i ämnet prioriteras. (källa)
8. I grundskolan betraktas ofta ämnena svenska, engelska och matematik som kärnämnen även om de aldrig formellt betraktats som detta i någon svensk läroplan eller nationell kursplan. Innan Gy 2011 var det framförallt dessa tre ämnen som är behörighetsgivande till gymnasiet. En elev som inte uppnått betyget E i dessa tre ämnen kan läsa upp dem på ett introduktionsprogram i sin kommun. Efter Gy 2011 krävs istället godkänt i minst 8 av grundskolans ämnen och godkänt i 12 ämnen för att komma in på ett högskoleförberedande program. Fortfarande måste man vara godkänd i engelska, matematik och svenska men undantag kan göras om det finns särskilda skäl. (källa)
9. En läroplan är de sammantagna erfarenheterna som elever får genom det som organiseras inom formell utbildning utifrån offentliga styrdokument. Till läroplanen räknas det ämnesinnehåll och de kursplaner som ska undervisas. Den brukar också innehålla definitioner över vilka skeenden och aktiviteter som skolväsendet ska ägna sig åt. (källa)