Läxläsning Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet läxläsning

1. Astrid Sampe var dotter till textilfabrikören Otto (Pettersson) Sampe och Anna Larson. Hon växte upp i Borås där fadern drev en textilindustri och hon fick redan som barn efter läxläsningen hjälpa till med olika moment vid tillverkningen. (källa)
2. Enligt Svenska Akademiens Ordbok betyder ordet "plugghäst": '... (ngt nedsättande) studerande som ägnar mycken tid åt läxläsning l. studier.' Sedan 1700-talet kan ordet även syfta på en möbel där användaren sitter gränsle på en sadel framför en fastskruvad bordskiva. (källa)
3. Verksamheten började 1887, då Anna Hierta-Retzius startade de så kallade arbetsstugorna. Där utförde fattiga skolbarn med ensamstående mammor handarbete, och kunde också göra läxorna. Verksamheten finansierades av välgörenhetsorganisationer eller privatpersoner. Under 1930- och 1940-talen växte en ny syn fram på de slag av inrättningar som arbetsstugorna representerade. Samhället skulle ta ett större ansvar för barns omsorg och fostran och fattigvårdsstämpeln skulle tvättas bort. I mitten av 1940-talet infördes statsbidrag både till arbetsstugorna och de yngre barnens barnkrubbor. Då ökade kommunernas ansvar för verksamheten och förskollärare anställdes som ansvariga för verksamheten. Ungefär samtidigt skedde namnbyte till eftermiddagshem. I eftermiddagshemmen behövde barnen inte längre arbeta utan kunde ägna sig åt läxläsning och rekreation. Fritidsintressen uppmuntrades och omsorgen om barnen betonades. Under 1960-talet blev fritidshem en allt vanligare benämning. 1964 startade en speciell utbildning med yrkesbeteckningen fritidspedagog. På 1960-talet var det främst ensamstående mödrar som var beroende av barntillsyn för att kunna arbeta som använde fritidshemmen även om tillsynsformen var öppen för alla. Under 1970-talet sökte sig allt fler kvinnor ut på arbetsmarknaden och behovet av fritidshem ökade. En ytterligare ökning kom på 1990-talet då allt fler 6-åringar skrevs in på fritidshemmen, i samband med flytten av 6-åringar från förskola till förskoleklass, samt att sysselsättningsgraden för kvinnorna ökade. (källa)
4. Som chef för dessa företag kom Owen att göra sin betydelsefullast insats. Framgångsrikt utnyttjade han den rådande högkonjunkturen för bomullsindustrin, samtidigt som han livligt intresserade sig för de anställdas levnadsförhållanden. Han försökte förkorta arbetstiden och 1816 förkortades den till 10 1/2 timme per dag. Genom att billiga råvaror tillhandahölls åt arbetarna förbättrades även deras reallöner. Hans viktigaste insats var dock kampen för goda uppväxtförhållanden för arbetarbarnen, som baserade sig på hans uppfattning att människans personlighet är en produkt av den omgivande miljön. God fostran betydde därför bättre människor. Barnen borde framförallt befrias från att placeras i fabriksarbete. Owens delägare i fabrikerna motsatte sig dock vissa av hans planer, men sedan ett nytt konsortium bildats 1813, erhöll han fria händer. Owen uppförde nu en anstalt för karaktärsbildning, där nya pedagogiska principer tillämpades. Läxläsning och aga bannlystes, åskådningsundervisning användes i dittills okänd utsträckning, sång, dans och kroppsövningar intog stort utrymme på schemat. I samband härmed inrättades den första småbarnsskolan i England för barn mellan tre och sex år. (källa)
5. Föreningen anordnar dessutom läxläsning. (källa)
6. Många av Kvinnors Nätverks medlemmar engagerar sig som volontärer i verksamheten. Det kan till exempel handla om övningskörning, läxläsning, flytthjälp, arbeta med hemsidan eller vara med som extra resurs vid kurser och utflykter. Som volontär kan man också fungera som stödperson i en individuell kontakt med en tjej eller kvinna. (källa)