Lånemedel Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet lånemedel

1. Statens byggnadsbyrå, inrättad 1917, hade till uppgift att fördela och kontrollera användningen av subventions- och lånemedel ur statens bostadslånefond. Byrån, som i början var en avdelning av Statens industrikommission, blev i juli 1918 självständig och sorterade under Socialdepartementet. (källa)
2. En bro i väster hade debatterats sedan 1900-talets början, och föreslogs bland annat i Albert Lilienbergs Generalplan för Stockholm 1928. Gatuborgarrådet Yngve Larsson, sedermera ordförande för stadskollegiets brodelegation såväl som prisnämnden för Västerbron, skapade 1930 års trafikkommitté där en västerbro ingick i uppdraget. Stockholms stadsfullmäktige tog den 2 februari 1931 beslutet om att bron skulle byggas, och beviljade som lånemedel 14 948 000 kronor. (källa)
3. Den allmänna prisstegringen nödvändiggjorde 1917 krigstidstillägg med 15 procent åt alla statens befattningshavare och därtill krigstidshjälp åt de lägre avlönades hustrur och barn, 1918 höjdes krigstidstillägget till 33 procent, samtidigt som detta medgavs också år statens före detta befattningshavare. Utgifterna för neutralitetsvakten och lindrandet av kristidens svårigheter mer än fördubblade statsbudgeten, och betydande summor måste av lånas upp av staten inom landet. Enbart till anskaffning av livsförnödenheter, industriella råvaror, ved och krigsförsäkring anvisade 1917 års riksdag 245 miljoner kronor av lånemedel i särskild tilläggsstat för detta år. För dem som gjort stora vinster genom affärer under kristiden beslutades 1915 om en starkt progressiv krigskonjunkturskatt. Rederinäringens höga fraktinkomster beskattades dessutom genom en särskild tonnageavgift. För spritförsäljning åsattes en accis av 30-60 öre per liter. Betydligt ökade utgifter för järnvägarna föranledde 1908 höjning av person- och godstaxor med 100–250 procent. Närmast för att få medel för statens bidrag till folkpensioneringen hade tobakshandeln redan förut gjorts till statsmonopol. Sedan värnskatten utgått under tre år ersattes den från 1918 av en extra inkomst- och förmögenhetsskatt. (källa)
4. Skatteuttag under beteckningen "Tullar och acciser" var i början av 1900-talet den ena stora underavdelningen under avdelningen "Skatter" på den svenska statsbudgetens intäktssida. Accisernas statsfinansiella betydelse minskade starkt under och närmast efter första världskriget, särskilt genom penningvärdets fall, eftersom de utgick med fasta belopp per varuenhet. In på 1920-talet steg deras betydelse, dock inte till samma relativa ställning som före kriget. Enligt 1920 års räkenskaper utgjorde de 142,6 miljoner kronor och 14,7 procent av statsinkomsterna (exklusive lånemedel) i riksstat och tilläggsstat sammanlagt, medan motsvarande siffror för 1922 var 175,4 miljoner kronor och 24,5 procent. (källa)