Löneklass Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet löneklass

1. Löneplan eller lönereglemente var ett system för lönesättning av offentliganställda tjänstemän i Sverige fram till slutet av 1980-talet. Varje tjänst var placerad i en lönegrad eller ett fält av lönegrader (lönefält). Lönegraderna var i sin tur indelade i löneklasser (tjänstetidsklasser) som berodde på anställningstid och tid i respektive tjänst. (källa)
2. Furir var sedan 1500-talet den underofficer som vid sidan av sitt taktiska befäl skulle handha underhållstjänsten inom kompaniet. Detta kunde vara att förbereda och ombesörja ett kompanis inkvartering och förplägnad. Furiren biträddes då av särskilda soldater, så kallade furirskyttar. Vid befälsreformen 1833/37 blev furir den lägsta underofficersgraden. År 1875 blev furirer sergeanter (av andra löneklassen). (källa)
3. Spelet går ut på att åka från stad till stad. Inne i staden får man första svara på frågor gällande staden och landet man är i och det generar en poängsumma. Efter detta kan man söka arbete med en löneklass som motsvarar denna poängsiffra. Svarar man rätt på jobbfrågor får man pengar, men varje fråga är en arbetsdag och man måste betala för sitt boende mellan frågorna. Misslyckas man med tillräckligt många frågor kommer man därför förlora pengar, samt att resande kostar. Detta innebär att man kan "förlora" spelet genom att få slut på pengar. För att undvika en alldeles för hög svårighetsgrad i början lade Jens och Stefan in en funktion där man kan ringa hem efter mer pengar. Jens lade även in en algoritm som innebär att man efter ett antal felaktiga svar får en högre summa pengar än man borde vid nästa rätta svar för att jämna ut upplevelsen för barn. (källa)
4. Intendenturkåren, under befäl av generalintendenten, utgjordes från början av regementsintendenter, regementskommissarier, förrådsförvaltare samt intendentsaspiranter och förrådsbiträden, av vilka de flesta stod på regementenas stater. År 1893 erhöll kåren en betydligt förändrad organisation därigenom, att det bestämdes, att hela den militära intendenturpersonalen skulle uppföras och avlönas vid densamma samt av generalintendenten, som förblev kårens chef, föreslås till placering i de befattningar, som skulle bestridas av kåren. Intendenturkåren utvidgades ytterligare genom 1901 års härordning och utgjordes, förutom av generalintendenten, av en överfältintendent (överstes rang), fältintendenter av 1:a och 2:a graden (överstelöjtnants och majors rang), intendenter av 1:a och 2:a löneklass (kaptens rang), underintendenter (löjtnants rang), förrådsförvaltare (fanjunkares rang), vaktmästare (korprals rang) och reservpersonal av olika grader. Intendenturkårens personal, vilken hänföres till den civilmilitära, placerades av kungen (av generalintendenten rörande förrådsförvaltare och vaktmästare) till tjänstgöring i de befattningar i Arméförvaltningen, vid intendenturförråden, fördelningsstaberna och trupperna, vilka skulle bestridas av kåren. För inträde vid kåren fordrades viss tjänstgöring såsom intendentsaspirant. (källa)