Människotyp Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder människotyp, varianter, uttal och böjningar av människotyp

Människotyp synonym, annat ord för människotyp, vad betyder människotyp, förklaring, uttal och böjningar av människotyp.

Vad betyder och hur uttalas människotyp

Människotyp uttalas männ|isko|typ äv. mänsko|typ och är ett substantiv.

Ordformer av människotyp

Singular

människotyp
obestämd grundform
människotyps
obestämd genitiv
människotypen
bestämd grundform
människotypens
bestämd genitiv

Plural

människotyper
obestämd grundform
människotypers
obestämd genitiv
människotyperna
bestämd grundform
människotypernas
bestämd genitiv

Variantstavning singular

mänskotyp
obestämd grundform
mänskotyps
obestämd genitiv
mänskotypen
bestämd grundform
mänskotypens
bestämd genitiv

Variantstavning plural

mänskotyper
obestämd grundform
mänskotypers
obestämd genitiv
mänskotyperna
bestämd grundform
mänskotypernas
bestämd genitiv

Människotyp är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet människotyp

  1. Till Sverige kom influenserna framförallt från England, och till viss del Tyskland. I Sverige fick det även en tydlig politisk dimension, där grannskapsenheten tänktes stärka den demokratiska människotypen. Grannskapsenhetens arkitektur präglades av enkel småskalighet. Arkitekterna använde sig av traditionella husformer med sadeltak och "vänliga", lekfulla detaljer. (källa)
  2. "En språkkonstnär som på ett inträngande och fängslande sätt återger de mest skiftande människotypers sätt att tala. Ofta ganska triviala sammanhang ges en fascinerande air av ironisk sällsamhet. G. använder i sina romaner ett flertal djärva stilexperiment." (Litteraturhandboken, 1983). (källa)
  3. Problematiken på det mellanmänskligas område har sin grund i skillnaden mellan det som är och det som synes vara. Att människor ofta finner det angeläget att bekymra sig om vad de gör för intryck på andra är välkänt. Vi måste göra åtskillnad mellan två olika "människotyper". Den ena lever utifrån sitt väsen, att låta sitt liv bestämmas av vad man är. Den andra lever utifrån bilden, att låta sitt liv bestämmas huruvida man vill göra intryck av att vara. Det är på äktheten i det mellanmänskliga det kommer an. Äktheten ligger i att inget spel pågår mellan parterna. Att otvunget och förbehållslöst kunna samtala med varandra. Buber säger att människans själ måste börja gå upprätt. I tidernas begynnelse var vår överlevnad beroende av att vi kunde gå upprätt. Likadant är det med den "upprättgående" själen –den självklara uppriktigheten, som inte längre anfäktas av något sken, därför att den besegrat all benägenhet för illusionsmakeri och förställning. (källa)
  4. Ett antal återkommande figurer skapades i programmet, i vissa fall parodier på aktuella kändisar, i andra fall speglade de allmännare människotyper. (källa)
  5. William James var en förespråkare för den funktionalistiska skolan i psykologi, och den pragmatiska skolan i filosofi. Han har i hög grad bidragit till religionspsykologin, och bland annat var han en av försvararna av den religiösa erfarenheten. Williams religionspsykologi är präglad av pragmatism och fenomenologi. James anslutning till pragmatismen är synlig bland annat i hans uppfattning att en sannings värde ligger i huruvida den som tror på den har nytta av det eller ej. Han skapade teorin om att det finns två sorters människotyper: "Healthy minded" och "Sick soul". (källa)
  6. Tikkanen är också känd för sitt författarskap. Han skrev en serie självbiografiska och utlämnande böcker, bland annat Brändövägen 8, där han gjorde upp med sin finlandssvenska borgerliga bakgrund. Dessa böcker var en av orsakerna till Tikkanen-Kihlman-debatten som bland annat handlade om den negativa bild de båda författarnas självbekännelser givit av den finlandssvenska överklassen. Som bokförfattare utgav han 1955 boken Kär i Stockholm som han själv illustrerade med människotyper, gatubilder, restaurangliv och arkitektur från efterkrigstidens Stockholm. (källa)
  7. Förutom med hustrun Masina, arbetade Fellini ofta med Marcello Mastroianni, och stora delar av rollbesättningarna bestod ofta av amatörer, människotyper man hittade på olika platser, och för honom kan filmerna mycket sägas vara som en sorts fortsättning på hans tidiga verksamhet som karikatyrtecknare. Det finns ofta en sorts mystisk, förtrollad, förhöjd verklighet i hans filmer, med tjutande vindar, märkliga gestalter och vacker, cirkusaktig musik av ständige kompositören Nino Rota. Ofta arbetade han dessutom utan något riktigt manus, utan mycket gjordes efterhand. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.