Märlkräfta Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet märlkräfta

1. Tångloppa – allmän benämning på vissa märlkräftor. (källa)
2. Stjärnstören är anadrom, det vill säga att den lever i saltvatten (i det här fallet närmast brackvatten) under större delen av sitt liv, och går endast upp i sötvatten för att leka. Den vistas i kustzonen och i flodmynningar med blandad sand- och lerbotten. Den är dock inte någon utpräglad bottenfisk, utan kan även hålla till i de övre vattenlagren. i Kaspiska havet håller den framför allt till på djup mellan 100 och 300 m. De vuxna fiskarna lever framför allt på bottendjur och fisk, som de suger i sig med hjälp av den utskjutbara munnen. Larverna lever av daggmaskar, havsborstmaskar, märlkräftor, pungräkor samt larver och puppor av fjädermyggor. De något äldre ungfiskarna tar framför allt pungräkor och märlkräftor, även om fisk också börjar förekomma i deras diet. Födan fångas nattetid, arten är inaktiv under dagen, då den främst ligger och vilar på bottnen. Till skillnad från många andra störar blir den inte påtagligt gammal, högsta konstaterade ålder är 27 år. (källa)
3. Havsbraxen är en pelagisk stimfisk som föredrar temperaturer mellan 12 och 24 °C. på djup upp till 1 000 m. Djupet kan variera, troligtvis beroende på temperatur. Den livnär sig på ett stort antal byten, som småfisk, märlkräftor, lysräkor och bläckfiskar. Högsta noterade ålder är 9 år. (källa)
4. Märlkräftor – en ordning bland kräftdjuren inom överordningen Peracarida. (källa)
5. Fågeln intar mestadels insekter och andra ryggradslösa djur som märlkräftor, tånglöss, snäckor, dolksvansägg, knott, vattenloppor, flugor, skalbaggar och trollsländor. Den använder vattnets ytspänning för att föra födan frånäbbspetsen till munnen. (källa)
6. Strandloppa eller kusthoppare (Orchestia gammarellus) är ett litet kräftdjur i ordningen märlkräftor som förekommer på havsstränder. (källa)
7. Arten lever över klppbotten på djup mellan 90 och 360 m, vanligast från 180 till 270 m. Födan består av småfisk, räkor, krabbor, märlkräftor, sjöpungar och salper. Som mest kan den bli 18 år gammal. (källa)
8. Larverna och de vuxna djuren lever båda i sötvattenssamlingar, gärna med dyig botten, som småsjöar, dammar, diken och kärr. De vuxna djuren kan emellertid lämna vattensamlingen de lever i och vistas på land, till exempel vid torka. Det förekommer också att de går upp på land för att bli kvitt hudparasiter. Den landlevande ungdjursfasen lever på sjöstränder och i skog, där den gärna är aktiv i förnaskiktet under fuktiga nätter. Under regnväder kan de även vara aktiva under dagen. Individerna i denna fas hävdar revir. Larverna lever främst på olika mindre djur, först zooplankton, senare litet större djur. Viss kannibalism förekommer. Även ungdjuren lever av ryggradslösa djur, bland annat uppsöker de svampar för att äta av tvåvingar som lever på dessa. De fullvuxna djuren lever av ett stort antal ryggradslösa djur som zooplankton, märlkräftor, flera typer av insekter, iglar, snäckor, musslor, småfisk, fiskägg samt grodägg och -yngel. (källa)