Majestät Synonymer Betyder Uttal

• kung
• kunglighet

Hur används ordet majestät

1. Hallrätterna meddelade tillstånd till anläggning av manufakturer och fabriker och utövade för dessa både inspekterande och dömande myndighet. Särskilda processuella bestämmelser åsyftade en skyndsam behandling av rättegångsmålen. Den juridiska kontrollen var huvuduppgiften, därnäst att föra statistik att redovisa för Kommerskollegium. Statistiken gällde bland annat att förteckna vilka som verkligen arbetade vid fabrikerna, en uppgift som var ett led i lösdriverilagstiftningen. En anställd hade, i motsats till lösdrivare, laga försvar genom hallrätten. Sedan Kunglig Majestät år 1800 funnit att spinnerskornas inkomster var alltför usla, ålades hallrätterna att redovisa de anställdas löner. Fabriksberättelser var ytterligare en uppgift hallrätten hade att föra. (källa)
2. Då skråväsendet i Sverige upphävdes genom 1846 års fabriks- och hantverksordning, föreskrev denna, att hantverksidkarna skulle bilda föreningar, fabriks- och hantverksföreningar, som kunde överta en del av de mera allmännyttiga funktioner, som tillkommit de efter delvis föråldrade principer arbetande gamla skråämbetena och hantverksassociationerna. Kunglig majestät gav föreningarna en viss officiell prägel, dels genom att kommerskollegium uppdrogs att efter av regeringen fastställda normer, utfärda reglementen för dem, dels genom att åt föreningarna lämnades en viss grad av befogenhet till initiativ rörande för hantverken gynnsamma åtgärder och dels genom att föreningarna ställdes i direkt och officiell kommunikation med magistraterna eller myndigheter som var i deras ställe. (källa)
3. En honnör i Storbritanniens försvarsmakt ges till officeren, inte till personen, för att officeren har mottagit en officersfullmakt från hennes majestät drottning Elizabeth II. På så vis erkänner man officerens fullmakt och drottningen som statschef. (källa)
4. Tidigare gjordes skillnad mellan titlarna "Kongelig Hofleverandør" och "Leverandør til Det Kongelige Danske Hof" som båda uppkom i början av 1900-talet. Innehavaren av den förra var ett bolag eller en privatperson med personliga förbindelser med regentparet, medan innehavaren av den senare var bolag som levererade till hovhållningen. Idag finns fem särskilda leverantörstitlar: Hennes Majestät Drottningens frisör, en hovfotograf, ett hovboktryckeri, en hovjuvelerare, och en ordensjuvelerare som tillverkar insignier till de kungliga riddarordnarna Elefantorden och Dannebrogsorden. (källa)
5. I Sverige tilldelades titeln tidigare endast de till rangklass främsta, senare del äldsta ledamöterna i varje hovrätt, och utnämndes av Kunglig Majestät efter förslag av hovrätten. Hovrättsråd hade i rangordningen som gällde fram till 1909 rang som överste, men efter/rang mellan överste och överstelöjtnant. (källa)
6. Danska hovstaterna leds av en hovmarskalk (danska: hofmarskal) som även är chef för Hennes majestät drottningens hovstat. (källa)
7. I mitten av 1870-talet var i Sverige endast den värvade delen av regementen och kårer förlagda i kaserner, varav många inte var avpassade för ändamålet. Svea artilleriregemente var bland annat inrymda i förhyrda lokaler i Stockholm. 1876 tillsattes en kommitté av militärläkare, för att förbättra hygienen bland de i kaserner förlagda trupperna. 1879 kom dess utlåtande i form av ett förslag till hygieniska och sanitära föreskrifter angående kaserner, där paviljongsystemet förordades. Av ekonomiska skäl kom dock ett korridorsystem med kaserner i två våningar och tre våningars ändpartier att i huvudsak tillämpas i enlighet med en av Kunglig Majestät 1879 fastställd ritning och 1883 fastställs tabell över byggnader med mera. Här bestämdes en luftkub av 15 kubikmeter luft, motsvarande en golvyta av 4,2 kvadratmeter per man i ett logement. Dessa principer användes då gardeskasernerna i Stockholm på 1880-talet samt efter 1892 års härordningsbeslut kaserner för en del kavalleri- och artilleriregementen, där dock kasernerna för Skånska dragonregementet och Wendes artilleriregemente med hänvisning till Skånes mildare klimat byggdes enligt ett modifierat block-paviljonsystem. (källa)
8. Historiker har ibland gjort skillnad mellan principatet, perioden från Augustus till och med den romerska krisen under 200-talet, och dominatet, perioden från Diocletianus till slutet på det Västromerska riket. Enligt denna distinktion ska under principatet (latin: princeps, "den första", den enda titel som Augustus unnade sig) diktaturens verklighet ha hållits dold bakom en republikliknande kuliss, medan dominatet (dominus, "mästare") öppet exponerade sin makt med gyllene kronor och överlastade kejserliga ritualer. Idag anses denna åtskillnad vara överdriven: kejserligt majestät var knappast okänt i kejsartidens inledning. (källa)
9. I Sverige under 1600- och 1700-talen kunde kommissioner ha dömande funktioner. Sådana domstolar kallades också kommissorialrätter. Kommissorialrätterna var tillfälliga och dess medlemmar, kommissionärerna, tillsattes av Kunglig Majestät, och fick sedan de utsetts resa ut på plats i landet för att rannsaka och döma i brottmålet. Målen var som regel av allvarligaste slag, och innefattare trolldomsrannsakelser, högmålsbrott, samt rannsakningar av ämbetsmäns tjänsteutövning. (källa)
10. Med begreppet Konungen kan även avses kungens ämbete eller de maktbefogenheter som konstitutionellt har delegerats från detta ämbete (jämför begreppet Kunglig Majestät). (källa)