Maktkamp Synonymer Betyder Uttal

• konkurrens
• kraftmätning
• rivalitet

Hur används ordet maktkamp

1. Efterkrigstiden – tiden efter andra världskriget – utmärk(te)s av en maktkamp mellan USA och Sovjetunionen. Länderna hade helt olika sätt att se på hur samhället skulle utformas. Det blev i princip en kamp mellan systemen kapitalism och kommunism, och om vilket land som skulle ha mest inflytande i världen. Maktkampen mellan USA och Sovjetunionen kallades det kalla kriget, eftersom länderna inte öppet stred mot varandra. (källa)
2. Vid tiden för Mackabéerupproret 167 f.kr. var Antiochos IV Epifanes kung över det seleukidiska väldet, med nuvarande Syrien som centrum. Han plundrade Jerusalem och ställde upp ett altare till den grekiske guden Zeus i Jerusalems tempel. Dessutom förbjöd han judiska religiösa seder som brännoffer, sabbat och omskärelse. En präst i Modeim i Judéen, Mattathias, blir den tändande gnistan till det judiska upproret. Kungens ämbetsman tvingar stadens invånare att offra på avgudaaltaret och erbjuder Mattathias att offra först. Han vägrar under högljudda protester. När en annan av stadens judar går med på att offra dödas han tillsammans med den syriske ämbetsmannen av Mattathias. Altaret rivs ned och upproret startar under ledning av prästen och hans fem söner. Inom ett år dör Mattathias och sonen Judas Mackabaios blir upprorsledare. Han lyckas 164 f Kr driva två syriska arméer på flykten vilket gör att många judar följer honom. Under en tid därefter upplevde judarna en viss frihet, även om tiden präglades av interna maktkamper. Den tiden varade fram till år 63 f.Kr. då landet kom att lyda under romarriket och styrt av regionala regenter. (källa)
3. Muwatalli III hade en rival om tronen i sin äldre farbror Hattusili. Hans korta regeringstid präglades av maktkampen mellan de två bröderna och deras anhängare. Slutligen avsattes Muwatalli och förlorade sitt kunganamn. (källa)
4. Snart uppstod frågan hur makten skulle vara fördelad mellan kyrka och stat. Påvarna hävdade att kyrkan skulle styra inte bara över religiösa frågor, utan också över världsliga ting – som att godkänna kejsare. Karl den store motsatte sig dessa krav och krävde dessutom inflytande över kyrkan, som till exempel då det gällde att utnämna biskopar. När det var dags för sonen, Ludvig den fromme, att krönas 813 satte denne själv på sig kronan för att visa vem som bestämde. Den långa följetongen om maktkampen mellan kejsarmakt och påvemakt – världslig och andlig makt – hade inletts på allvar. (källa)
5. Vissa har argumenterat för att politikbegreppet bör vidgas till att innefatta fenomen som normalt betraktas som privata (till exempel intresseorganisations-, arbetsplats- och familjeangelägenheter) eftersom dessa anses påverka resultatet av den offentliga maktutövningen och maktkampen i hög grad. (källa)
6. Makt är kanske det främsta temat i Sommarspel. Vem som har makt i hemmet, över de andra, och makt över sig själv. Jimmy, som i sitt privata liv misslyckats med sitt äktenskap och faderskap, och där helt saknar makt, tar istället ut den på de övriga syskonen, och då särskilt Laila som han misshandlar och förnedrar. Likaså trycker Jimmy ner Rolf genom att skrämma honom med att visa ett vapen och genom att inte visa någon som helst respekt för broderns rädsla för att komma hem. Laila gör sitt bästa för att höja sin status ovan Alex, som är längst ner och omedveten om det, och Rolf försöker så gott han kan vara helt utanför maktkampen. Och över alla är mamman, som trots sin brist på riktig makt (eftersom det är Jimmy som egentligen bestämmer med gården och sammankomsten), utövar starka psykologiska påfrestningar på de andra, påminner dem om och om igen om deras hemska förflutna. Det hela är en situation där alla klättrar på varandra för att komma högre. Detta är en familj där kärlek och respekt bytts ut mot kamp om maktpositioner respekt för makt. (källa)
7. I samband med att Stalin stärkte greppet över landet och partiet och speciellt över byråkratiska hierarkierna och med hjälp av NKVD och dess systerorganisationer, kom han att bygga ut en centralstyrd makthierarki. Det omstridda mordet på Sergej Kirov, avrättande av Bucharin, Kamenev och Zinovjev liksom flera utrensningsvågor ses av vissa historiker som steg i maktkampen mot managerialister och deras bundsförvanter i regionerna. (källa)