Maktstrid Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet maktstrid

1. Sedan Bidatsu dött kom Suikos bror till makten som kejsar Yōmei och regerade i ungefär två år innan han avled i sjukdom. Efter kejsarens död följde en maktstrid mellan Soga- och Mononobe-klanerna, i vilken Soga stödde prins Hatsusebe och Mononobe prins Anahobe. Sogaklanen gick segrande ur striden och prins Hatsusebe besteg tronen som kejsar Sushun år 587. När kejsaren mördades några år senare, 592, ombads Suiko (som något tidigare avlagt buddhistiska nunnelöften) bli kejsarinna för att undvika fortsatta maktstrider mellan de mäktigaste klanerna (som då var de som de facto utsåg kejsare på den här tiden). (källa)
2. Gabriel Byström tog i Göteborgs-Posten fasta på bokens skildring av maktstriderna inom partiet. Han menade att boken tjänade som "ett av de mer potenta vacciner som går att uppbringa", för dem som frestats att tänka ägna sig åt politik på toppnivå. (källa)
3. I den Själländska krönikan från 1350 står det att Kullamannen skulle ha varit en riddare vid namn Thord Knutsson Bonde som spådde kung Valdemar Sejr om hans tre söners framtid. Kullamannens profetia gick i uppfyllelse. Alla Valdemars söner, Erik, Abel och Kristofer, blev kungar, och alla tre fick sina regeringstider präglade av krig och laglöshet. Den siste av sönerna, Kristofer, som kröntes till kung av Danmark juldagen 1252 i Lunds domkyrka, hade en långvarig maktstrid med ärkebiskopen Jacob Erlandsen i Lund. (källa)
4. Hypotesen att det varit en maktstrid mellan dessa båda ätter låter sig också lättare infogas i det fortsatta händelseförloppet. I Norge stormade kung Haralds söner Ragnvald jarls gård på Möre och lät bränna honom inne. En av sönerna, Halvdan högben (Hálfdan háleggr), anföll därefter Orkneyöarna och fördrev Torv-Einar, som flydde till Katanäs (Caithness). Han återvände dock oväntat på hösten och lyckades i en häftig sjöstrid nedkämpa Halvdan, som tillfångatogs. Einar jarl lät då rista blodörn på hans rygg. Med svärd skar han bort revbenen från ryggen, drog ut lungorna, och så offrade han honom till Oden för sin seger«, står det i Orkneyinga saga. (källa)
5. År 1810 träffades en överenskommelse om hur makten i Göteborg skulle fördelas vid besluten om stadens angelägenheter. Under 1700-talet hade det politiska livet i staden kännetecknats av maktstrid mellan magistraten och borgerskapets äldste. Medan magistratens makt minskade kom ännu mera makt i borgerskapets, eller drätselkammarens händer. (källa)
6. Kremlologi, konsten att utifrån ett tunt underlag gissa sig till vad som pågick i de innersta politiska kretsarna i Sovjetunionens ledning i form av politiska beslut eller maktstrider. Uttrycket har också använts om studiet av rysk elitpolitik efter Sovjetunionens fall, och för liknande spekulationer rörande länder där insynen i det politiska maskineriet är liten, till exempel Kina och Nordkorea. Det används även vardagligt i en överförd betydelse, då det gäller att gissa sig till vad en regering, företagsledning, styrelse eller ledningsgrupp tycker eller kommer att göra. Ordet är uppkallat efter Kreml, den borg i centrala Moskva där den politiska ledningen höll till. En av metoderna var att studera i vilken ordning politikerna stod på Leninmausoleet på de revolutionära märkesdagarna. (källa)
7. De många megalitgravarna har gjort landskapets förhistoriska tid känd, framförallt gångrifterna på Falbygden. Många fynd av guld- och bronsföremål tyder på tidiga kontakter med omgivande folkgrupper. Västergötlands befolkning tog tidigt emot kristendomen, och har med Västgötalagen Sveriges äldsta landskapslag. Under tidig medeltid var landskapet skådeplats för inbördeskrig och maktstrider, ibland med stöd av soldater från danska Halland, eller norska Bohuslän. Senmedeltid och Vasatid innebar strider mellan svenska och danska kungar, där de senare ville återupprätta Kalmarunionen. (källa)
8. Henriks karaktär som kung kan bäst sammanfattas som from, obeslutsam och lättledd, samt att han i senare i livet blev psykiskt instabil. Han var snäll och generös mot dem som han brydde sig om (vilket inte hjälpte kronans finansiella situation) och gav bort landområden och titlar till sina rådgivare. Han undvek sin rolls överdådiga munderingar och föredrog enkel klädsel. Han var intresserad av läsning och kunskap, men visade inget intresse överhuvudtaget att leda sitt land i krig, vilket är ironiskt, då hans regeringstid var en av de blodigaste i Englands historia. Han ogillade att kriga mot trosfränder och mån om att rättvisa skulle skipas i hans namn, vilket också är ironiskt, med tanke på den korruption och laglöshet som rådde under hans tid på tronen. Henrik tycks ha använt religion och fromhet som medel att fly den hårda värld av rivalitet och maktstrider som omgav honom vid hovet. Han var mycket pryd, vilket uppmuntrades av hans biktfader som rådde honom att avstå från sex med hustrun så mycket som möjligt. (källa)
9. Tords far var hövdingen Sighvat Sturlasson, bror till den kände sagaskrivaren Snorre Sturlasson, och modern var Halldora Tumadotter av asbirningarnas ätt. Tord hade sex bröder, vilka alla, liksom fadern, dödades i sturlungatidens maktstrider. Den på 1200-talet kända skaldinnan Steinvör var hans syster, dessutom hade han halvsystern Sigrid och en hel- eller halvsyster vid namn Valgerd. (källa)