Manskap Synonymer Betyder Uttal

• besättning
• trupp

Hur används ordet manskap

1. Trots decimerat manskap klarade spanjorerna 1–1 och fixade ett gott utgångsläge inför returen. (källa)
2. Höjdpunkten för galärkrigföring nåddes under sent 1500-talet med slaget vid Lepanto, en av de historiens största sjöslag innan modern tid i fråga om antal fartyg och manskap. Från början av 1600-talet började krigsgalärer att konkurreras ut av segelfartyg och hybridtyper som chebecken. Under medeltiden användas de i särskilda roller även i Atlanten och i viss utsträckning kring Filippinerna och i Indiska oceanen under tidigmodern tid, främst för att bekämpa sjöröveri. Från mitten av 1500-talet användes galärer under vissa perioder på Östersjön där de var välämpade för krigföring i skärgård. Under 1700-talet användes galärerna tillfälligt i och med krigen mellan de expanderande Ryssland och de konkurrerande Östersjömakterna Sverige och Danmark. (källa)
3. Till varje generalmönstring upprättades utförliga generalmönsterrullor, som utgör de bästa källorna för våra regementens historia, och själva förrättningen ägde rum med en stor ceremoni. Generalmönstringarna avskaffades 1905, sedan befogenheten att bevilja manskap avsked överflyttats till regementscheferna. (källa)
4. Gratifikation (franska gratification, av latinets gratificari, göra till viljes) är en frivilligt lämnad ersättning för gjorda tjänster, en penninggåva vid sidan av lön eller arvode. I svenska armén var det namn på den belöning eller uppmuntran i kontant betalning som vid något därtill lämpligt tillfälle brukade utdelas till underbefäl och manskap. Samma benämning gavs även åt en del utgående understöd åt avskedade krigsmän. (källa)
5. Inom sjömanskap används ordet för att utmärka ett stengrund som ligger nära men inte ovanför vattenytan. (källa)
6. Till 1976 var Grenzjäger, Grenztruppjäger, Grenzoberjäger och Grenzhauptjäger militära grader för manskap i Bundesgrenzschutz. Detta år fick alla innehavare av dessa grader den nya graden Polizeioberwachtmeister. (källa)
7. Det var franska revolutionen, som åter väckte den allmänna värnplikten till liv. Först vädjade man till frivilligheten (1791). Men då denna utväg inte räckte till tillgreps även tvångsrekrytering (1792), och slutligen skedde 1793 uppbåd i massa, varefter genom 1798 års konskriptionslag alla män mellan 20 och 25 års ålder förklarades skyldiga till krigstjänst. Medelst denna allmänna värnplikt (tillsammans med värvning) fyllde Napoleon I sina härar, och då de inkallade soldaterna tämligen godtyckligt hölls kvar i tjänst, betydde bestämmelsen om tjänstetidens begränsning inte mycket. För att kunna motstå de franska härarna nödgades övriga stater så småningom byta ut värvningen mot allmän värnplikt, vilket fullständigt skedde vid Preussens resning 1813 (se Lantvärn). Den nya anordningen sattes fullständigt i system genom de preussiska rekryterings- och lantvärnslagarna 1814 och 1815, som införde allmän värnplikt utan rätt att "sätta man i sitt ställe". Därvid kunde dock ej på långt när alla värnpliktiga inkallas till verklig tjänstgöring, oaktat tjänstgöringstiden nedsattes ända till två år. I alla övriga stater på Europas fastland byggdes härordningen efter 1815 också på allmän värnplikt (med rätt till friköpning eller att sätta man i stället), varvid dock i allmänhet endast ett mindre antal manskap inkallades i tjänstgöring och där kvarhölls längre tid eller ock en del manskap ersattes med sådana, som gjorde tjänst in i andras ställe eller mot betalning kvarstannade. Genom dylika åtgärder kom man småningom ifrån värnpliktens grundsats om allas lika skyldighet mot staten och från fördelen att äga en talrik, ungdomsfrisk och kraftfull armé. (källa)
8. Först 1689 belades kungs- och kronoskjutsen med avgift. Fångskjutsen blev betaltjänst 1734. Undantag kunde befallas, då under namn "fri kronoskjuts". 1878 stadgades i Den stora skjutsningsreformen att kronoskjuts i fredstid inte skulle anlitas av kronans manskap, om inte stor skyndsamhet "var av nöden". (källa)
9. Legio, av latinets legio 'romersk häravdelning', egentligen 'utvalt manskap', av lego 'uttaga', 'välja', 'utskriva', betyder mycket stort eller oräkneligt antal. Uttrycket kommer från Bibeln, Markusevangeliet 5:9 i äldre översättningar: "Legio är mitt namn, förty vi äro många". I den senaste översättningen står det: "Legion heter jag, för vi är många". (källa)
10. Manskap är en generell beteckning för meniga soldater och sjömän. I vissa länders militära styrkor räknas även underbefäl som manskap. (källa)