Mansröst Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet mansröst

1. Bariton (baryton - den mellersta mansrösten. En högre bariton av halvt tenorartad karaktär kallas tenorbariton, en lägre bariton av mörk karaktär kallas basbariton. (källa)
2. Genom ett oannonserat program på julaftonen 1906 var ljudradion invigd. Programmet hördes av ett litet antal telegrafister på fartygen utanför New Englands kust. Vid åttatiden på kvällen fick de höra en mansröst i sina lurar, som läste ur Lukasevangeliet, spelade fiol samt en inspelning av Händels Largo och önskade alla en god jul. Den historiska rösten tillhörde uppfinnaren Reginald A. Fessenden, som sände från sitt laboratorium vid Brant Rock i Massachusetts. (källa)
3. Då män, kvinnor och barn har olika storlek på struphuvud och stämläppar så har de även ganska stor skillnad i f0. Detta beror då på att större stämläppar svänger långsammare och ger lägre frekvens medan mindre stämläppar svänger snabbare och då ger högre frekvens. I de flesta mansröster svänger stämläpparna kring 100–200 gånger per sekund, det vill säga 100–200 Hz, medan kvinnors ligger kring 200–400 Hz och barns kring 400–500 Hz. (källa)
4. Vid övergången från trestämmig till fyrstämmig sats inom den vokala flerstämmiga musiken på 1400-talet uppträder beteckningen "alt" för första gången. Mellanstämman delades i "contratenor altus" och "contratenor bassus". Den övre högre stämman kom alltså att benämnas "contratenor altus", eller "contr' altus". Därför kallas den näst översta stämman i fyrstämmig sats fortfarande "alt". "Contratenor altus" utfördes i äldre tider av mansröster, kastrater, låga gossröster eller instrument. Kvinnliga altar förekommer i kyrkomusik från 1700-talet och inom operan ännu tidigare. (källa)
5. Liksom han i denna dialogcykel avspeglat studenthumorn i alla dess gradationer, skänkte han lyftning åt ungdomens lyrisk-erotiska svärmeri i sina Serenader, av vilka nio trestämmiga, komponerade 1845–1850, utgavs 1852, däribland trior som Minns du den gången, Darrande ton, Ack säg mig, var är du. Fem liknande serenader utgav han 1875. Vida större räckvidd fick dock den tolkning han skänkte ungdomens fosterlandskänsla genom sina storvulna körer för mansröster (intagna i samlingarna Odinslund och Lundagård samt Studentsången). Det uppsvenska folklynnets kraftiga och något sträva allvarspatos framträder här i toner av eld och liv, och den polyfona behandlingen är verkligt självständig. Bland dessa körer har i synnerhet fansången Stå stark (1848), den majestätiska hymnen O Gud, som styrer folkens öden (1849) och den till nationalsång vordna Hör oss Svea (1853) blivit folkkära och är stående nummer på sångföreningarnas repertoar, medan den trotsiga hetblodigheten i Frihet bor i Norden (1847) och Hur länge skall i Norden (1848) numera tycks ha blivit för stark för ett tamt släkte och Trummarsch (samma år) orättvist glömts bort på grund av svårsjungenhet samt Skarpskyttemarsch (1861) och Kung Karls drapa (1872) fick endast övergående betydelse, varemot den patetiskt eftertryckliga Säg oss ditt namn, du fruktansvärde (1871) genom sin sociala innebörd fick en återuppståndelse och den gammalsvenskt humoristiska segervisan Så contigit in Lenom (1871) bibehåller sin plats i Uppsalasången. Äktenskaplig lycka tolkas i solokvartetten Min ros (1880). Den dramatiska episoden Im Auerbachs Keller (ur Goethes Faust), komp. 1876 och utgiven 1878, tillägnad Orphei Drängar, utgör en efterklang av gluntstilen. Bland Wennerbergs 7 Sånger för blandad kör (1875) framstår skogsidyllen En junidag. (källa)