Mantal Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet mantal

1. Hemman (hemmantal) är ett äldre begrepp med betydelsen bostad, boning, hemvist, hem och som i Sveriges landskapslagar och kronans jordeböcker avsåg en på landsbygden av åtskilliga ägor bestående och bebyggd gård och jordbruksfastighet med visst mantalsvärde. (källa)
2. Adelns ställning som jordägare förändrades vid reduktionen och kungliga enväldets införande, då kronan förnyade Gustav Vasas anspråk på äganderätten över all mark. Med 1686 års tjänstehjonsstadga infördes starka regleringar i fråga om hur många anställda en bonde fick ha, vilket enligt den lagen fick uppgå till två vuxna och en halvvuxen per mantal. Överflödiga drängar skulle skrivas ut som knektar. Med införandet av indelningsverket fick skattebönder skyldighet att hålla och värva soldater i sina byar, till vilket hörde att upplåta soldattorp i byn. Från Erik XIV hade bönderna skjutsningsbesvär och skyldighet att hålla gästgiveri med två mils avstånd. (källa)
3. De så kallade ordinarie jordeböckerna upprättades av Kronan och var liggare över jordegendomar med uppgifter om deras kamerala förhållanden mantal, grundskatt, rotering mm. De användes för att driva in rätt skatt från varje hemman. Ibland finns också uppgift om brukarens namn. Jordeboken upprättades av häradsskrivaren i tre exemplar. Dessa kan sägas vara våra äldsta fastighetsregister. (källa)
4. 1541-1578 omfattade Klev 3 mantal skatte, 5 mantal kyrkohemman. (källa)
5. I Lappland tillkom allmänningsskogar i samband med avvittringen 1873–1925. När avvittringen tidigare genomförts i andra delar av Norrland hade de stora skogsarealer som tilldelats enskilda hemman i många fall snart köpts upp av skogsbolag. För att motverka detta avsattes vid avvittringen i Lappland en del av skogsanslagen till allmänningar för gemensamt bruk. Exempelvis omfattar Arvidsjaurs allmänning, som ägs gemensamt av socknens (idag kommunens) ägare till mantalssatta fastigheter, numera (2015) 320 km² (32 000) hektar, med sammanlagt 1 600 delägare. I Dalarna motsvaras allmänningsskogarna av besparingsskogar avsatta i samband med storskiftet. Både besparingsskogarna och allmänningsskogarna omfattas av Lagen om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna. (källa)
6. Lästa by tros ha tillkommit under järnåldern. Ortnamnet är svårtolkat men kan betyda "Leidulfs boplats". År 1574 lät Johan III anlägga en kronosåg i Lästa. Det var en av flera sågar som vid samma tid anlades för att leverera sågat virke till kungens många byggprojekt. Det har antagits att kronosågen anlades vid Grytån, på mark som hörde till den då öde byn Väja, som antagligen brukades av bönderna i Lästa. Grytån har dock ganska obetydlig vattenföring, varför Bollstaån kan vara ett troligare alternativ. Det timmer som sågades levererades av bönderna i omkringliggande socknar, en stock per vartannat mantal, utöver den ordinarie skatten. Varje stock skulle vara 14 alnar (ungefär 8,4 meter) lång. Vintern 1573 kördes virke till kronosågen i Lästa från bönderna i Ullångers och Nordingrå socknar samt Nora, Bjärtrå, Gudmundrå, Boteå och Sollefteå prästegäll (pastorat). Eftersom dessa socknar sammanlagt bestod av 976 mantal fördes 488 stockar fram det nämnda året. Vintern därpå fördubblades leveransplikten. (källa)
7. Ett mantal, eller hemmantal, var en kameral taxeringsenhet, ett besuttenhetsmått, som utgjorde grund för beskattning i Sverige (med Finland). Mantalet beräknades som regel i åker- och ängsmark, och uppskattades i tunnor (tunnland) och kappar efter hur mycket säd man kunde odla på marken. Skogsdungar och tomter räknades bort. (källa)