Mantalsskriva Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet mantalsskriva

1. Mantalskrivningen grundades, sedan 1946, på kyrkobokföringen per den 1 november året innan mantalsåret. Det i sin tur innebar att den som mantalsskrevs i en viss församling och kommun fick en rättslig hemvist ett år i taget för beskattning m. (källa)
2. År 1636 utfärdades ett privilegiebrev som gav stadens borgare möjlighet att bygga sig hus och anlägga odlingar på malmarna. Innehavaren fick inte vara mantalsskriven på sin malmgård, och en del av skörden skulle lämnas till staden "att då stadzens inkompst förbättras". Idag finns 38 malmgårdar bevarade, de flesta finns på Södermalm. (källa)
3. Inom kort inrättades lasarett även i andra städer, och genom kungliga brev 1765 och 1776 förordnades att länslasarett skulle inrättas över hela riket, kombination med särskilda kurhusavdelningar. Till dem anslogs bland annat den från 1818 för varje mantalsskriven person utgående kurhusavgiften, som 1873 ersattes av den allmänna sjukvårdsavgiften. (källa)
4. Hernell verkade till en början omväxlande i Småland, på Öland och på Gotland, och var fram till 1739 mantalsskriven i Växjö, innan han 1740 slog sig ned på Gotland. Till en början var han troligen bosatt i Roma socken, där en dotter i hans andra äktenskap döptes 1741. Vid sin död var han bosatt i Vänge. (källa)
5. 1847 kom en ny fattigvårdslag i Sverige. Den 31 december antog Ask församling en ny fattigstadga på sockenstämma. Alla mantalsskrivna manspersoner skulle erlägga 8 skilling banco, kvinnor 4 skilling. Fattigkassan fick också inkomster av donationer, kollekter, böter osv. (källa)
6. Fler uttolkningar är: sanka ängsmarker efter ordet maderna, inseglingsmärke efter uttrycket ta maj eller mej eller som Älvsborgs fästnings och Älvsborgs Kungsladugårds avskrädesplats efter ordet mag eller mög. År 1652 fanns det sammanlagt 18 personer mantalsskrivna i Majorna, varav 11 var män med yrken som: timmerman, skräddare, bösseskyttar och en kock. (källa)
7. Nästan alla borgare hade boskap, de första generationerna Åmålsbor var jordbrukare och fiskare i staden, men där fanns också hantverkare som dock var tvungna att dessutom sysselsätta sig med jordbruk för att klara överlevnaden. Åmål skilde sig från andra byar huvudsakligen genom sina stadsprivilegier och utanför dess omedelbara närhet spelade den först mindre roll än de mer avlägsna Göteborg, Vänersborg, Karlstad och Lidköping. Åmålsborna var också angelägna att nyttja sina privilegier, och använde dem bland annat till att systematiskt konfiskera varor där andra handelsmän försökte bedriva handel inom stadens område. Den nygrundade staden intogs och plundrades under Hannibalsfejden, och delar av staden brann ned. 1655 fanns 111 mantalsskrivna personer i staden, 1675 hade det minskat till 84. Vid slutet av 1600-talet hade Åmål 111 tomter men en tredjedel saknade bebyggelse. Åmål konkurrerade med Göteborg, Vänersborg, Karlstad och Kristinehamn och förblev länge litet. (källa)
8. Gården vid Högby utgjorde 1538 1 hemman och infördes i senare mantalslängder som 1 mantal. Mantalslängden var en förteckning över personer som var skyldiga att erlägga mantalspengar. Alla som blev mantalsskrivna inom ett mantalsskrivningsdistrikt upptogs i längderna med namn, hemvist, yrke, civilstånd med mera. Mantalslängderna sammanställdes sedan länsvis. Ett hemman avsåg en på landsbygden av åtskilliga ägor bestående och bebyggd gård och jordbruksfastighet med visst mantalsvärde. På 1500- och 1600-talen motsvarade ett hemman vanligen en bondgård med en sådan storlek att brukaren kunde försörja sig och sin familj på avkastningen av jorden och erlägga den skatt som åvilade egendomen. Ett sådant hemman åsattes ett helt mantal. Antalet mantal utgjorde grund för beskattning och antalet beräknades som regel i åker- och ängsmark, och uppskattades i tunnor, eller i tunnland och kappar efter hur mycket säd man kunde odla på marken. Därigenom borträknades skogsdungar och tomter. Taxeringsenheten 1 mantal, det vill säga ett helt hemman, grundades på för olika landsdelar anpassad normstorlek för jordbruk som gav full bärgning åt en familj med tjänstefolk. Från varje hemman skulle i princip erläggas lika stor skatt. Ursprungligen bör termen mantal ha åsyftat personer och inte jordegendom. (källa)