Vad betyder och hur uttalas mara
Mara uttalas mara -n maror väsen som i folktron tänkts rida på sovande människor; <äv. bildl., särsk. vard.> häxa, ragata; som förled i sms äv. betecknande ngt som förvridet el. förkrympt
Ordformer och varianter av mara
Singular
- mara
- obestämd grundform
- maras
- obestämd genitiv
- maran
- bestämd grundform
- marans
- bestämd genitiv
Plural
- maror
- obestämd grundform
- marors
- obestämd genitiv
- marorna
- bestämd grundform
- marornas
- bestämd genitiv
Mara är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet mara
Huld var en völva eller sejdkona i Ynglingasagan. Hon fick av drottning Driva i uppdrag att döda den svenske sagokungen Vanlande, då han trots löfte inte återkom till henne. Trollkvinnan kvävde honom i skepnad av en mara. På uppmaning av kung Visburs söner trollade hon sedan så, att Ynglingarnas ätt alltid hemsöktes av släktmord. I en mot slutet av medeltiden avfattad isländsk berättelse omtalas Huld som Odens älskarinna och moder till halvgudinnorna Torgerd och Irpa.
Kamarilla är ett spanskt lånord, en diminutivform av cámara ("liten kammare"). Ordet fick sin moderna betydelse 1814, då Ferdinand VII av Spanien genom sidoinflytande av det absolutistiskt hierarkiska partiet lät förmå sig att handla i strid mot författningen och sina konstitutionella rådgivares råd.
Den europeiska upptäckten av Madeira skedde först av romarna, men föll sedan i glömska. Det finns indikationer via musbensanalyser på att vikingar besökte önågon gång under 900-1000-talet. År 1419 återupptäcktes ön av sjöfararen João Gonçalves Zarco, som landsteg vid den plats som kom att kallas Câmara de Lobos och tog ön i besittning.
Mara (språk) – ett australiskt språk som tillhör de gunwingguanska språken.