Marknadsekonomi Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet marknadsekonomi

1. Stora delar av ekonomin är beroende av banksektorn, turism och handel. Genomsnitts BNP ligger klart över utvecklade ekonomier, men detta beror i stor utsträckning på ett fåtal mycket rika som tjänar stora summor. Den genomsnittliga jerseybon har ungefär samma ekonomi som omgivande länder.Jersey är en offshore-ekonomi med utvecklad marknadsekonomi. 57 % av ön är jordbruksmark. Potatis (exempelvis varianten Jersey Royal) och andra grödor odlas, det finns Jerseyko och (traditionellt många) får. (källa)
2. Beroende på vilket socialt ekonomiskt system som brukas skiftar kapitalets placering, men även i betydelse. I exempelvis en marknadsekonomi innehas kapitalet till störst del av personer som värderar kapitalet högt. Rikedom och stort kapital går inte alltid hand i hand. Ett kapital kan bli stort bland personer som inte är så rika genom exempelvis lån. En planerad ökning av ett kapitalinnehav kan ske genom en investering. Om skulderna inte ökar lika mycket som kapitalinnehavet sparar man. Om kapitalet stiger i värde ökar kapitalinnehavet. En kapitalvinst inträffar om ökningen av värdet av kapitalinnehavet stiger oväntat. En del personer anser inte att detta skall räknas in i avkastningen på kapitalet. (källa)
3. En del chilenska ekonomer som deltagit i ett tidigare utbytesprogram och utbildat sig vid universitetet i Chicago samt fått lektioner av bland annat Friedman arbetade senare för president Augusto Pinochets administration. De förespråkade "en chockterapi" – marknadsekonomi och frihandel helt utan regleringar. Arbetslöshet sågs som oundvikligt element i kampen mot inflation. Länderna påbörjade privatisering av statliga företag och uppbyggnad av privatägd verksamhet. Flera omoderna och ineffektiva företag lades ner. Chile drabbades, relativt sett, hårt av den ekonomiska depressionen i början av 1980-talet. Man tvingades att förstatliga bland annat delar av bankväsendet, men ekonomin var därefter ganska framgångsrik. Argentina drabbades av nationell bankrutt 2001. Chockterapier, som förespråkades av IMF och västliga långivare, visade sig vara ett effektivt sätt att reformera ekonomier i forna socialistländer som Polen, Tjeckoslovakien, Ungern och även Ryssland efter att deras politiska och ekonomiska system stagnerat i slutet av 1980-talet. Privatisering i de forna kommunistländerna ledde till att oligarker tog över majoritetsägarskapet över företag (enligt lag kunde maximalt 51 % av företaget tas över av företagsledarna och anställda). Ryssland, som upplevde en hastig övergång till kapitalism har idag en arbetslöshet på 25 %, försämrade sociala skyddsnät, negativ befolkningstillväxt, samt ökade sociala klyftor med den följden att en mycket stor del (21,6 procent) av Rysslands befolkning numera lever i direkt fattigdom eller under existensminimum (se även referens). (källa)
4. Som politisk åskådning ibland en strävan åt kollektivisering och statligt ingripande i den nationella ekonomin (i motsats till individualistisk marknadsekonomi), men även åsikten att statens roll är att främja kollektiva intressen. En skola som bygger på kollektivistiska grunder främjar gruppens framsteg före individens. Med grupp avses inte kollektivet som en egen enhet utan de individer som tillsammans utgör kollektivet. (källa)
5. Liberalismens nära relation till demokratin innebär att ideologin ofta förknippas med vissa särskilt utmärkande fri- och rättigheter. Till dessa hör yttrande-, religions- och organisationsfrihet, liksom allmän och lika rösträtt, mänskliga rättigheter och äganderätt. Liberaler värderar också rättsstaten högt, vilket bland annat innebär att de tror på lagstyre och oskuldspresumtion. För många, men långt ifrån alla, liberaler är det viktigt med en fri marknadsekonomi. (källa)
6. Marknad (ekonomi) – en ekonomisk term som syftar på utbud och efterfrågan av en vara eller en tjänst Marknadsekonomi – ett socialt system baserat på arbetsfördelning i vilket priset på varor och tjänster bestäms av ett fritt prissystem satt genom utbud och efterfrågan. (källa)
7. En marknadsekonomi (marknadsekonomisk) är ett socialt system baserat på arbetsfördelning i vilket priset på varor och tjänster bestäms av ett fritt prissystem satt genom utbud och efterfrågan. Detta kontrasteras ofta mot kapitalism eller kommandoekonomi. I praktiken har inget land i modern tid varit någon renodlad marknadsekonomi eller planekonomi, alla länder har någon form av blandekonomi, vilken kan se ut på många olika sätt. (källa)