Maskinhall Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet maskinhall

1. Skogsvårdsstyrelsen köpte 1957 fastigheten Helgesbo en mil väster om Ålem med syfte att bygga en skola och bedriva skoglig utbildning. Första ettåriga kursen startade hösten 1960 med 16 elever. Sedan dess har skolan successivt byggts ut och 1983 stod nuvarande undervisningslokaler klara för att årligen ta emot 30 elever på det treåriga naturbruksprogrammet. Vid två tillfällen, 1973 och 1982, har det ursprungliga markinnehavet utökats till nuvarande drygt 500 ha. Under 1982-83 gjordes en omfattande om- och tillbyggnad av skolans lokaler. Antalet lektionssalar utökades, ny maskinhall, akutverkstad, sporthall, hygienutrymmen och omklädningsrum byggdes. (källa)
2. Via den konkreta konsten med omväxlande kurviga och rätlinjiga former gick Fogelquist mot en abstrakt expressionism. Hans målningar präglas av snabba rörelser, överraskande infall och ett intensivt färgspel. Ett av de intressantare bland hans monumentala verk är en väggmålning i maskinhallen i dåvarande Svenska Tobaks AB i Malmö, kombinerad med färgsättning av hela fabriksmiljön (1964–1968). (källa)
3. På initiativ av Norrköpings Fabriksförening och Handtverksförening beslöts att i samband med det tjugonde allmänna svenska lantbruksmötet anordna en allmän svensk konst- och industriutställning i Norrköping 1 juni – 15 september 1906. Den öppnades av kronprins Gustaf och var i huvudsak förlagd till området söder om Sylten. Arkitekten Carl Bergsten ritade utställningens huvudbyggnader, såsom Industrihallen à 7 500 m² med plats för cirka 630 utställare och Konsthallen med en öppen gård och drygt 25 salar för visning av skulpturer och tavlor (sammanlagt över 1 000 alster, om man räknar med skulpturerna), samt entrébyggnaderna och Jaktpaviljongen. Verner Northun ritade Maskinhallen på 3 600 m², Huvudrestaurangen, med platser i matsalarna för omkring 400 personer, på Syltberget och Thaliatemplet (utställningens teater med 500 sittplatser - klappstolar). Denna sommar arbetade Moa Martinson som servitris på Huvudrestaurangen och har i boken Kungens rosor berättat om denna period. (källa)
4. Maskinsalen förlades 20 meter ner i berget medan ställverkshuset placerades ovan mark. Däremellan fanns en förbindelse via ett lutande schakt med trappor och en snedgående hiss. I den underjordiska maskinhallen fanns fyra maskinsystem bestående av turbiner och direkt till dessa kopplade generatorer om 5 000 hästkrafter vardera. Från anläggningen utgick två 50 000-voltslinjer, den ena till Grängesberg 50 km bort, den andra till Domnarvet 32 km bort. Bygget drog ut på tiden mest på grund av storstrejken 1909. Arbetsstyrkan uppgick till mellan 200 och 400 man. Under arbetet inträffar två olycksfall med dödlig utgång. Kraftstationen invigs den 29 december 1911 och kostade 4 800 000 kronor att bygga. (källa)
5. År 2013-2014 utfördes en omfattande ombyggnad av bryggeriets gamla maskinhall som var mycket förfallen. Lokalerna anpassades som kontor för läkemedelsföretagen Octapharma efter ritningar av Joliark arkitekter. Iögonfallande blev den stora uppglasade gaveln mot Lars Forsells gata. Projektet nominerades till Årets Stockholmsbyggnad 2015 där man belade plats tre. (källa)
6. Utöver dessa största attraktioner fanns en maskinhall (numera Ljungbergshallen i Borlänge) och inte minst Liljeholmens Stearinfabriks paviljong i form av ett jättelikt stearinljus. Arkitekten var Victor Dorph, han ritade en 14 meter hög silverljusstake som innehöll en kupolsal, där ljustillverkning demonstrerades. Det hela kröntes av ett 23 meter högt "stearinljus" som var byggd i tegel som en skorsten. Högst upp fanns en strålkastare. (källa)
7. Konventet höll sitt första sammanträde i Tuilerierna men flyttade sedan till Manège-hallen för att från den 10 maj 1793 sammanträda i Tuileriernas maskinhall (Salle de Spectacles), en enorm sal där ledamöterna satt fritt placerade och som hade en läktare för allmänheten som därifrån ofta påverkade debatten genom burop och applåder. Antalet ledamöter var 749 plus de 33 från kolonierna som sällan befann sig i Paris och representanterna från de departement som bildats av områden som Frankrike annekterat 1773-1795. Många av de ursprungliga ledamöterna dog eller gick i exil under denna period och de ersattes inte alltid av suppleanter, andra ledamöter uteslöts under terrorn men återvände efter Thermidorkrisen, åter andra skickades iväg på uppdrag ute i departementen eller i något av krigen och kunde vara borta under lång tid. Av dessa anledningar, och eftersom namnupprop var sällsynta (ca 250 omröstningar med namnupprop skedde under skräckväldet) är det omöjligt att säga hur många ledamöter som närvarade vid något enskilt tillfälle. (källa)