Massafabrik Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet massafabrik

1. Den centrala delen av sulfatprocessen är massakoket, där ved behandlas med kemikalier för tillverkning av pappersmassa med frilagda fibrer. Därefter bleks ofta massan. Processerna från ved till pappersmassa brukar ofta benämnas fiberlinjen till skillnad från andra delar i en massafabrik. Även kemikalieåtervinning är ett viktigt steg. Eftersom kokkemikalierna kan återvinnas på massabruket, behöver i huvudsak endast blekkemikalierna hämtas utifrån. En modern sulfatmassafabrik kan idag producera mer än en miljon ton pappersmassa per år. Det är dock vanligt att befintliga fabriker, byggda långt tidigare, har en mycket lägre kapacitet. (källa)
2. I Långed grundades på 1850-talet en såg, och senare anlades även en kvarn, vilka lades ned i samband med grundandet av ett träsliperi av ett dotterbolag till Baldersnäs. Initiativtagare var den blivande finansministern Carl Fredrik Wærn. Långedsfabriken i färdigt skick var ett av Sveriges största träsliperier. En följande lågkonjunktur minskade dock avsättningen på pappersmassan, och på disponent Alexander Hallings inrådan startades 1884 Dalslands första pappersbruk. Behovet av pappersmassa kom dock snart att överstiga vad sliperiet kunde prestera, och en sulfitmassafabrik startades 1888. Sulfitmassafabriken brann 1902, och som fabrikens kapacitet då ansågs för låg, och tillverkningen blev dyr, skedde först ingen återuppbyggnad. I samband med att Baldersnäs bolag upplöstes 1897, blev Långeds bolag fristående. År 1906 återuppbyggdes sulfitmassafabriken, men produktionen avstannade efter några år. För att ta vara på tillgången på vattenkraft uppfördes 1909-1910 ett vattenkraftverk i Långed. År 1918 bildades AB Billingsfors-Långed genom en sammanslagning med Billingsfors bruk, och Göteborgs bank erhöll aktiemajoriteten. Depressionen i början av 1930-talet innebar svårigheter för bruket, som tvingades lägga om produktionen från tidningspapper till glättat papper av olika slag: journalpapper, konceptpapper och liknande. (källa)
3. I Sverige började industrin i slutet av 1850-talet att använda massa som tillverkats av massaved istället för den traditionella lumpen. Det gjordes möjligt genom den tyske vävaren Friedrich Gottlob Kellers uppfinning av den så kallade slipmetoden för tillverkning av mekanisk trämassa. Det första träsliperiet i Sverige anlades 1857. Under 1870-talet kom nya processer för tillverkning av kemisk massa, vilket ledde till en kraftig kvalitetshöjning av slutprodukten. År 1886 fanns 35 svenska pappersbruk med sammanlagt 2 878 arbetare. 41 massafabriker försörjde dem vid samma tid med råvara. (källa)
4. Greenpeace menar att många storföretag direkt eller indirekt stödjer skogsskövling i bland annat Amazonas och Ryssland. Detta med motiven att få sojabönor till bland annat kyckling (Kentucky Fried Chicken), nötkreatur (McDonald's) eller trä till massafabriker i Finland. (källa)
5. I Sverige menar man ofta den befolkningsmässiga utveckling som skett i delar av landet under senare årtionden. "Bruksdöden" och stål- och gruvkrisen ledde till att flera orter, som varit relativt stora samhällen, på några få år förlorade sin största arbetsgivare. Företag som Gränges AB, ESAB och liknande försvann nästan helt, och lämnade orter som exempelvis Fredriksberg, Laxå, Stråssa, Deje och flera samhällen i Ådalen i en svår situation, med en kraftig befolkningsminskning som följd. Skogs- och massaindustrins kris på sjuttiotalet ledde till att flera mindre sågverk och massafabriker fick stängas. Statens Järnvägar (SJ) rationaliserade bort en stor del av mindre och mellanstora stationer på nittiotalet, vilket isolerade dessa orter ytterligare. Följder av en sådan utveckling är tomma hyreshus, vikande skatteunderlag och en allt äldre befolkning. (källa)