Massatillverkning Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet massatillverkning

1. Papper tillverkas i massa- och pappersindustrin från cellulosahaltiga fibrer i form av pappersmassa. Den helt dominerande råvaran för pappersmassatillverkning är ved, men även ej vedartade växter såsom halm, lin, hampa och bomull kan användas. Även syntetiska fibrer såsom polyeten och polypropen kan i vissa fall utnyttjas i papper för att erhålla speciella egenskaper. Tidigare gjordes papper också av textillump. (källa)
2. I andra processammanhang kan ett lägre utbyte vara en nödvändighet för att avlägsna oönskade komponenter från en råvara. Vid kemisk massatillverkning önskar man till exempel speciellt att avlägsna ligninet i veden för att skapa renare cellulosa och ofta för att möjliggöra efterföljande blekning. För massatillverkning ("kokningssteget") kan utbytet från veden beräknas ur. (källa)
3. Investeringarna gjorde att företagets skulder ökade och när konjunkturen sjönk 1966-1967 började ägarna leta efter en köpare till bolaget, valet föll på Uddeholmsbolaget. Det bolaget kom att fokusera på sin stora anläggning i Skoghall och mot slutet av 1970-talet blev det sämre tider. 1977 avvecklades sågverket och 1978 avslutades massatillverkningen. Pappersbruket fortsatte producera papper från pappersmassa producerad på annan ort. Efter olika turer blev bruket statligt ägt via bolaget Delax AB som även hade en fabrik i Laxå. 1985 gick bruket i konkurs och antalet anställda sjönk från 140 till 30. De sista fyra åren fram till 1989 tillverkade man karbonpapper som det ännu fanns efterfrågan på i Östeuropa. Ägandet av bruket växlade under 1990-talet tills kronofogden tog över ägandet 1997. På en exekutiv auktion den 12 mars 1997 såldes det som återstod av bruket för 140 000 kronor. Köpare var ett sopsorteringsföretag. (källa)
4. Pappersbruk integrerade med massatillverkning - 18 st (6 620 000 ton). (källa)
5. Pappersmassa är den huvudråvara som används vid pappersframställning. Pappersmassa framställs idag främst av trävirke, så kallad massaved. (Returpapper har kommit att spela en allt större roll som råvara för papperstillverkning, men man måste härvid skilja mellan pappersmassa (färskmassa) respektive returfiber. Färskmassa är en nödvändighet för ett antal pappersprodukter, men också nödvändigt för att förse marknaden med tillräckligt med fiber för returfiberåtervinningen.) För vissa specialpapper som till exempel sedelpapper och tepåsepapper används annan typ av växtråvara såsom bomulls- och linnefiber respektive abacafiber och processerna för hantering av dessa råvaror skiljer sig mycket från normal massatillverkning. (källa)
6. Den terpentin som är vanligast förekommande erhålls vid sulfatprocessen för kemisk massatillverkning. Härvid erhålls terpentinet genom avgasning speciellt från kokare då vedflisen uppvärmes med hjälp av ånga respektive med varm koklut. Det avgasade terpentinet avleds och kondenseras till vätskeform. Vidare erhålls en del terpentin i samband med rening av kondensat från massabrukens indunstningsanläggningar i en s.k. stripper- eller avdrivningskolonn. Härvid separeras terpentin från vattenfas genom dekantering. (källa)
7. Den största användningen av flis sker inom massa- och pappersindustrin. Före flisning avlägsnas först barken på massaveden i så hög utsträckning som möjligt i barktrummor varefter den barkade veden flisas, sållas och mellanlagras för att sedan transporteras till processerna för pappersmassatillverkning. Processanläggningarna för beredning av flisen vid massabruk brukar kallas renseri. Den avskilda barken utnyttjas oftast tillsammans med utsållat spån som bränsle för ångproduktion vid massabruken. (källa)
8. I samarbete med Långrörs AB, Ljusne-Woxna AB och AB Adolf F. Hillman i Söderhamn bildades 1906 Sulfit AB Ljusnan, vilket 1908 startade massatillverkning i Vallvik. På en bolagsstämma 1914 avskedades Marmabolagets verkställande direktör Gustaf Brolin, son till grundaren. En helt ny ledning tillsattes, men denna hade knappast hunnit tillträda innan Långrörs AB, ägt av Göteborgsföretaget Olof Wijk och Co. övertog aktiemajoriteten i bolaget. Efter detta byggdes 1914–16 en helt ny såg byggdes i Marmaverken. (källa)