Masscen Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet masscen

1. Jack Foley arbetade på Universal Studios 1927 med stumfilmen Show Boat samtidigt som Warner Bros film Jazzsångaren hade premiär och ljudfilmen etablerades. Show Boat gjordes om till ljudfilm och Jack Foley var med i arbetet att ljudsätta befintliga stumfilmsscener. Han fortsatte arbeta med och utveckla tekniken på Universal Studios och hans sista film blev Spartacus. Tekniken som han gett namn åt, även kallad tramp, går ut på att lägga till ljud som handtag som trycks ner, dörrar som öppnas, fotsteg på olika material, möbler som stöts i och kläder som frasar till befintliga filmscener. Filmscenen spelas upp utan ljud och foleykonstnärerna skapar och spelar in ljuden synkroniserat med scenen. Till filmen Spartacus var regissören missnöjd med ljudet till en masscen med slavar i kedjor och ville ta om scenen med alla statister i Italien. Jack Foley lade på nytt ljud med bland annat hjälp av fotsteg och nyckelknippor och scenen kunde behållas. Trots att hans arbete besparade studion både tid och pengar syntes hans namn aldrig i eftertexterna. (källa)
2. Operan utspelar sig i Nederländerna och Westfalen omkring år 1530. Handlingen bygger på en historisk händelse, Neuckelszoons kröning i Münster 1535. Verkets styrka ligger i masscenerna, som låter sig iscensättas ytterst effektfullt, exempelvis i tredje akten där byinvånarna roar sig själva med en vals, en galopp och en skridskodans på en frusen sjö och i slutet av samma akt då Jean först lugnar ner upprorsstämningen med en bön och därefter uppammar förnyad kamplust med sin marschartade triumfsång. (källa)
3. Hugo fortsatte med romanen "Ringaren i Notre Dame" (1831), en medeltidsskildring efter Walter Scotts mönster, där Hugo briljerar med suggestiv tidsfärg och livfulla masscener. I diktsamlingen Feuilles d'automne (1831) prisas hemmet och familjelivet i innerliga, borgerligt idylliska toner. Hugos dramatiska produktion fortsatte med Le rois s'amuse (1832), vilken senare omstöptes av Verdi, Lucretia Borgia (1833), Marie Tudor (1833, svensk översättning 1842), Ruy Blas (1838), Hugos mest lyckade pjäs och Les Burgraves (1843), som gjorde totalt fiasko. (källa)