Mast Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder mast, varianter, uttal och böjningar av mast

Mast synonym, annat ord för mast, vad betyder mast, förklaring, uttal och böjningar av mast.

Vad betyder och hur uttalas mast

Mast uttalas mast och är ett substantiv -en -er.

Ordformer av mast

Singular

mast
obestämd grundform
masts
obestämd genitiv
masten
bestämd grundform
mastens
bestämd genitiv

Plural

master
obestämd grundform
masters
obestämd genitiv
masterna
bestämd grundform
masternas
bestämd genitiv

Mast är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Andra språk

Mast på Engelska

  • mast - radio tower, masthead, mainmast

Hur används ordet mast

  1. Gaffelsegel (gaffelrigg) är ett trapetsformat segel anbringat på akterkanten av en mast och med sina övre och undre lik fäst vid två rundhult, gaffel i överkant respektive bom i nederkant. Åtminstone en av dess rottrådar går från latinseglet på sjuttonhundratalsskeppens mesanmaster, andra kan gå från mindre båtars spri- och loggertsegel. (källa)
  2. Ursprungligen avsåg ordet en större galär, men sedan mitten av 1800-talet har man i Norden med galeas avsett den vanligaste typen av skutor, snedsegelriggad med två master, den förliga stormast och den akterliga mesanmast. Åländska galeaser har trots sitt namn lika lång eller något längre aktre mast, något som annars gäller skonerter. På bägge master brukar föras gaffelsegel, toppsegel och förr eventuellt ett par råsegel i toppen av stormasten, numera bara en salning. I fören har den för det mesta ett rätt långt bogspröt, där det är fästat ett eller två förstag, där man för klyvare. Innerst, från däck går ytterligare ett stag upp till salningen, där focken förs. I aktern finns vanligen en rätt rymlig kajuta, och på 1900-talet en styrhytt för rorsman vid ratten, och skepparens sjökort. Under de närmaste förra århundradena seglade hundratals, kanske tusentals, små fartyg av den typen runt Östersjön och Nordsjön kors och tvärs, och på de större insjöarna, med förnödenheter, den så kallade bondeseglationen. Ännu långt in på senare halvan av 1900-talet fraktade många familje- och partrederier sand, ved och grus från landsortshamnar till de större städerna med galeaser. Skepparna var för övrigt vanligtvis så erfarna att några sjökort egentligen sällan behövdes. (källa)
  3. Gigtåg är rep med vilket skothornen på ett råsegel halas upp under rån eller aktre liket på ett gaffelsegel halas intill mast eller gaffel. (källa)
  4. Gäckmast , jäckmast eller papegojmast är en liten mast längst akterut på en båt eller ett fartyg, med till exempel yawlrigg. Mastens segel kallas gäck (eller papegoja), liksom också dess gaffel och eventuellt gäckbommen. Ordet gäck kommer från tyska/nederländska giek (gijk), bom. (källa)
  5. Åskledare är en speciell form av skyddsjordning. Det handlar då om en mycket hög elektrisk puls under kort tid som skall ledas bort. Man gör då en ytjordning, vilket innebär att man slår ner flera korta kopparspett, förbinder dessa med kopparledning i ett nät och ansluter detta till en mast som är högre än det föremål man vill skydda. (källa)
  6. Koggarna förde endast en mast och ett segel och var så kallade råseglare. En kogg var byggd med en flat botten utan köl, vilket gjorde det möjligt för skeppet att vid ebb bli stående utan att kantra, och att kunna anlöpa grunda hamnar eller stränder. Den flata botten var byggd i kravellteknik (bordplanken ligger stumt mot varandra). De höga sidorna var däremot byggda på klink (bordplanken överlappar varandra). Ett annat kännetecken för en kogg är att tvärbjälkarna skjuter ut genom skrovsidorna. (källa)
  7. Under 1400-talet utvecklades i Spanien och Portugal karavellen, ett bukigt tre- eller fyrmastat fartyg med kastell i för och akter. Karavellens motsvarighet i norra Europa var den ovan nämnda koggen, vilken dock vanligen hade endast en mast. (källa)
  8. På 1200-talet började latinseglet förekomma även på kristna fartyg från franske kungens domäner och utanför Medelhavet, bland annat då Ludvig IX beställde skepp från Genua för sina korståg, och fick fartyg som närmast kan klassas som karaveller. Karavellerna hade oftast enbart latinsegel, men de större karackerna brukade rigga latinseglet från sina storbåtar på halvdäck för extra kursstabilitet. Detta avlöstes snart av ett eget segel på en fast mast, vilken snart kom att kallas mesan eller mesanmast. Det arabiska ordet miizaan (jfr. engelska mizzenmast) betyder 'balans' och antyder arabiskt ursprung för uppfinningen. Hur som helst var flermastigheten gammal i arabvärlden. (källa)
  9. Litsa, litsning, är metoden att fästa ett segel mot mast, rå, eller förstag på en segelbåt eller ett segelfartyg. Både arbetsmomentet och att utföra en sådan infästning i sig kallas litsa eller litsning. En litsning utföres på så sätt att seglen kan sättas (hissas upp) eller halas ned på mast eller stag. (källa)
  10. En mast är en vertikal stående rundhult eller konstruktion på segelbåtar samt segelfartyg för anbringande av de segel som påverkar farkostens framdrivning. Master kan vara placerade i en mastfot på däcket eller gå igenom däckets mittfisk eller (masthål) ned till kölsvinet. Master är oftast stagade i farkosten sid- samt långskepps med stag, även master utan stag (ostagade) förekommer på mindre båtar. (källa)

Phonetiskt närliggande ord

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.