Masugn Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet masugn

1. Tackjärnsgalt – ett tackjärnsstycke, som erhålls vid gjutning ur masugn. (källa)
2. Hytta (inom metallurgin även masugn) är en smältugn för framställning av metaller eller glas. (källa)
3. En hytta (inom metallurgin även masugn) är en smältugn för framställning av metaller eller glas. Termen hytta nyttjas även som benämning på smältugnen och omgivande byggnader vid järnbruk eller glasbruk. Inom bergshantering är skillnaden mellan hytta och masugn att det förstnämnda kan avse en smältugn för inte nödvändigtvis just järnmalm, utan även koppar-, eller silvermalm. Vid en masugn kan däremot endast tillverkning av tackjärn ske. (källa)
4. De enskilda järnbrukens produktion reglerades av det privilegiebrev som de erhållit, och varierade därför mycket, och berodde bland annat på tillgången på skog till kolning och strömt vatten. Det var inte ovanligt att järnbruken med hammare låg på annan ort än järnbruken med masugn som tillverkade deras tackjärn. Till skillnad från bergsmännen i bergsbruken var järnbrukens ägare mera av godsägare, och kallades brukspatroner eller bruksherrar. Vid järnbruken växte brukssamhällen upp, allt eftersom bruken behövde arbetskraft. Bruken som industri- och ägandeform ersattes med tiden av bolag. (källa)
5. Fines är järnmalm som har förädlats och malts till ett finkornigt pulver, vilket sedan sintras till större beståndsdelar innan det kan användas i masugn. (källa)
6. Direktreducerat järn, DRI (engelska: Direct-Reduced Iron), även kallat järnsvamp, framställs genom direktreduktion av järnmalm (vanligen pellets) med hjälp av en blandning av vätgas och kolmonoxid, i stället för metoden att använda en masugn. Gaserna kan man utvinna ut naturgas eller träkol. Vid framställning av direktreducerat järn, utreduceras järnet ur malmen vid temperaturer där varken järnet eller malmens bergarter smälter. Även i blästerugnar användes en direktreduktionsprocess för att utvinna smidbart järn. (källa)
7. Järnmalmspellets, tidigare kallade kulsinter, är ett råmaterial för järnframställning via masugn eller direktreduktion (DR). Till skillnad från fines som först måste sintras (sammansmältas) i ett sinterverk till större stycken, kan pellets användas direkt i masugn. Den vanligaste typen av pelletsverk att framställa järnmalmspellets med, är travelling-grate verk. Den näst vanligaste metoden är med ett grate-kiln verk. Från början var schaktugnsverk de vanligaste typen av verk, men idag är de mer ovanliga på grund av sin låga kapacitet. År 2010 tillverkades pellets av c:a 25 % av all järnmalm som utvanns. Idag finns det sex pelletsverk i Sverige, varav tre i Kiruna, två i Malmberget och ett i Svappavaara. Det har tidigare även funnits pelletsverk i Persberg och Bodås. (källa)
8. Masmästare kallades den som var chef och ansvarig för hyttan där masugnen producerade tackjärn. (källa)
9. I vissa länder med stor tillgång på billig träkol (exempelvis Brasilien) används dock träkolsmasugnar fortfarande vid sidan av koksmasugnar. (källa)