Masugnspipa Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet masugnspipa

1. Masugnarna som byggdes från ungefär mitten av 1800-talet var murade, fristående och kunde därmed byggas högre än tidigare. Långshyttans gamla mulltimmerhytta med 8 m höjd blåstes ned 1860 och ersattes 1861 av den nya hyttan med en fristående masugn på 15,5 m höjd. Den kom länge att vara Sveriges största. Mulltimmerhyttans dygnsproduktion var cirka 6 ton tackjärn och den nya hyttan levererade cirka 16 ton tackjärn per dygn. Den nya hyttan hade två rostugnar av Westmans konstruktion som fick förvärmd luft från masugnen via en värmeapparat. Blästerluften till masugnen kom från två blåsmaskiner. En del masugnspipor var monterade på stålben (t.ex. Lienshyttan). Kvalitén på inmatad järnmalm förbättrades från den krossade malmen till malm sintrad i sinterverk. Denna princip gällde för träkolsmasugnarna deras livstid till ungefär mitten av 1900-talet. Några hyttor övergick till eldning med koks i stället för träkol. Detta gjordes av kostnadsskäl vid mitten av 1900-talet, t.ex. för Spännarhyttan. Medelårstillverkningen för svenska masugnar var år 1851 751 ton, men hade år 1915 ökat till 6339 ton. (källa)
2. Forsen och marken köptes 1826 av Stora Kopparberg i syfte att uppföra en hjälphytta åt Svartnäs. Då hade sedan gammalt funnits en bergsmanshytta här. Förutom masugn fanns här även en vattenkvarn. Blåsningen var ganska begränsad fram till 1830-talet, då privilegiet utökades till att även omfatta en hammarsmedja med tre härdar för stångjärnssmide, vilken smedja dock kom att uppföras vid Korså bruk. Likafullt medförde det ett ökat behov av råjärn, och 1842 uppfördes ett nytt krossverk för malm, en ny rostugn samt en förbättrad pipa till masugnen. 1844 brann hyttan, men nyuppfördes kort därefter och var redo att tas i bruk hösten 1845. En ny rostugn uppfördes 1866. Masugnen förstördes av en ny brand 1869 men återuppbyggdes kort därefter och fick en ny högre pipa och 1875 en ny starkare blåsmaskin. Sedan järnvägen Vintjärn-Åg-Svartbäcken stod klar 1884 började malmtransporterna att skötas med järnväg och året därpå installerades telefon. 1889 genomgick masugnspipan en sista ombyggnad samtidigt som en varmapparat och spelbanor för kol och slagg anlades. 1923 installerades en ny malmtuggare. Sista blåsningen skedde 1927. (källa)
3. Anders Gyllenhöök sålde Engelsberg 1728 till familjen Söderhielm, som under 1700-talet moderniserade bruket ytterligare. 1746 brann herrgården och fick nyuppföras. Lorents Petter Söderhielm lät på 1780-talet uppföra den västra flygeln på herrgården för att få plats med sin stora familj, med sina två hustur hade han nitton barn, av vilka femton nådde vuxen ålder. Han lät även bygga om masugnen. Efter släkten Söderhielm blev Anders Hebbe ägare till Engelsberg, men han bodde under tiden på Högfors bruk. Han sålde det 1825 till Gabriel Casper Timm. Han lät modernisera herrgården som då förfallit. Hyttan, en så kallad mulltimmerhytta fick förhöjd masugnspipa, han byggde en rostugn, installerade malmkross, blåsmaskin och värmapparat, samt lät ersätta de gamla tyskhärdarna med franchecomtéhärdar. Han hade för avsikt att även uppföra två lancashirehärdar men tvingades på grund av begränsade ekonomiska resurser att vänta till 1887 innan han hade råd med detta. Kort därefter tvingades han i konkurs. Hans son och sonson försökte under en tid att driva bruket vidare men 1890 fick man lov att stänga smedjan och 1891 utarrenderades hyttan. Hyttan utarrenderades 1903 -1915 till Fagersta bruk. I stället försökte Clas Gabriel Timm som den siste i släkten som ägde bruket att anlägga en fiskodling i ett område nära Åmänningen och var den förste i Sverige att odla regnbågsforell. (källa)