Masverksfönster Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet masverksfönster

1. Det höga tornet, krönt av en kort åttkantig spira, har spetsbågiga, kolonettförsedda ljudgluggar i tre våningar och spetsiga gavelrösten i alla väderstreck. Absidkoret har rundvälvda fönsteröppningar, medan långhusets enda ljusintag utgörs av ett stort spetsbågigt masverksfönster i söder. Korportalen och tornets västportal är rundvälvda i flera språng. Långhusportalen har tillskrivits "Egypticus" verkstad, 1300-talets mitt, liksom de öster om portalen inmurade relieferna, vilka troligen ursprungligen var avsedda för en annan plats. Invändigt täcks långhuset av fyra kryssvalv vilande på en mittkolonn. Tornbågen och den vidare triumfbågen är båda spetsbågiga, och ringkammaren samt koret täcks av varsitt kryssvalv. En rundvälvd tribunbåge leder till den av ett hjälmvalv täckta absiden. Väggar och valv är vitputsade, utom i bågar och omfattningar där kalkstenen lämnats bar. Vid arkitekt Olle Karths restaurering 1962–1963 framtogs ett mindre målningsfragment, troligen från 1400-talet, i ringkammaren. (källa)
2. Kyrkan består av ett rektangulärt långhus med ett kyrktorn i väster samt ett smalare, rakt avslutat kor i öster. Byggnadsmaterialet är i huvudsak kalksten. Ingångar finns på tornets nordsida samt på långhusets respektive korets sydsida. I långhusets nordöstra hörn återfinns rester av en tidigare absidkyrka från 1100-talets senare del. Under 1200-talets andra hälft påbörjades en ombyggnad med uppförandet av det nuvarande koret. Långhus och torn tillkom omkring 1300, i tornets sydmur finns två utsparade rum (bönekammare med hagioskop samt sakristia). Kyrkan har vitputsade fasader. Långhuset och det lägre koret täcks av branta sadeltak. Tornet, som skulle ha varit högre, har sidogallerier i norr och söder samt en kort, åttkantig tornspira med ljudgluggar. Tornportalen är enkel och odekorerad, medan korets portal är rikt smyckad med skulptur. Långhusets enda ljusintag är ett stort masverksfönster i söder, även tornets västmur genombryts av ett spetsbågigt masverksfönster, koret får ljus från en trefönstergrupp i öster. Långhuset täcks invändigt av två kryssvalv, kor och tornrum är också kryssvälvda. Kalkmålningar finns från fyra perioder, från 1200-talets mitt till 1500-talets början, målningarna framtogs vid arkitekt Erik Fants restaurering 1953. (källa)
3. Mot slutet av 1800-talet hade församlingens medlemsantal fördubblats. Önskemål om en nybyggd gotisk kyrka i tidens stil kunde inte förverkligas på grund av ekonomin. Istället beslutade man att bygga om och bygga till kyrkan och den i Skövde verksamme arkitekten Frans Adolf Wahlström fick uppdraget att rita en centralkyrka. Carl Möller vid överintendentsämbetet kom emellertid att omarbeta förslaget så mycket att han sedermera blev ansvarig för arbetena, som slutfördes 1888. Då hade korsarmarna breddats och fördjupats så att planen mest påminde om en korskyrka. Barockinredningen försvann och takkonstruktionen blev exponerad med öppna takstolar. Tornet blev slankare och fick en spira i nygotisk stil. Fasaderna putsades och försågs med rusticering i kvaderstensmönster, stora spetsbågiga masverksfönster och strävpelare. Av den forna, romanska kyrkobyggnaden återfinns numera endast den norra portalen, som vid ombyggnaden 1888 flyttades dit från kyrkans södra korsarm, där den förr haft sin plats. (källa)
4. Ärkebiskopsvisitationer 1302 och 1316 tyder på att det funnits en tidigare kyrka i Västeråker. I nuvarande kyrka finns en stenplatta som talar om att den uppfördes 1331 av fru Ramborg på Vik vars murade gravnisch finns i den norra korväggen. Kyrkan är i detta avseende unik eftersom det inte finns någon annan medeltida kyrka i Skandinavien som själv upplyser om byggår, byggherre, invigning m.m. Ett medeltida masverksfönster, numera igenmurat, finns bevarat i koret. Ribbvalven i långhus och kor är ursprungliga och saknar invändiga pelarstöd. (källa)