Mayafolk Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder mayafolk, varianter, uttal och böjningar av mayafolk

Mayafolk synonym, annat ord för mayafolk, vad betyder mayafolk, förklaring, uttal och böjningar av mayafolk.

Vad betyder och hur uttalas mayafolk

Mayafolk uttalas maya|folk [maj´-] och är ett substantiv.

Mayafolk betyder:

Ordformer av mayafolk

Singular

mayafolk
obestämd grundform
mayafolks
obestämd genitiv
mayafolket
bestämd grundform
mayafolkets
bestämd genitiv

Plural

mayafolk
obestämd grundform
mayafolks
obestämd genitiv
mayafolken
bestämd grundform
mayafolkens
bestämd genitiv

Mayafolk är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Andra språk

Mayafolk på Engelska

  • Mayan

Hur används ordet mayafolk

  1. Hemma pekar Izzi ut Orionnebulosan för Tommy och beskriver den som Xibalba, mayafolkets dödsrike. Hon visar även en bok hon håller på att skriva för Tommy. Boken utspelar sig i conquistadorernas tid och har titeln The Fountain. När hon somnar, läser Tommy boken och faller själv till sömns. När han vaknar upp upptäcker han att Izzi har åkt till museet. Han möter henne där och hon förklarar mayafolkets skapelseberättelse. Helt plötsligt kollapsar hon till följd av ett anfall och körs till sjukhuset. Hon berättar för Tommy att hon inte längre ärädd för döden, men Tommy vägrar att acceptera det och återvänder till sitt laboratorium för att fortsätta jobba på ett botemedel. (källa)
  2. Guatemalas tidigaste historia är starkt präglad av mayafolket och de tidigaste tecknen från mayatiden menar forskarna är mellan 2000 f.Kr. och 1500 f.Kr.. Redan 1100 f.Kr. ska olmekfolket börjat bygga pyramider och hugga ut stora stenbrott. Olmekerna betecknas rätt ofta som Mesoamerikas moderkultur. Detta folk hade stort inflytande genom hela mayaregionen, och påverkade speciellt konsten, mytologin och politiken, men de utvecklade också tidigt ett skriftsystem och en kalender. Perioden runt och efter 300 räknas som den viktigaste epoken i mayahistorien. Mayafolket kom nu under inflytande från Teotihuacán i Mexiko, en stad med omkring 250 000 invånare. En till stad växte fram, Tikal, som ett dominerande maktcenter i mayanernas land. Samtidigt växte också staden Calakmul. Från 500 var dessa städer så stora att alla andra städer i regionen tillhörde endera av dessa. Calakmul besegrade Tikal 562, varpå en 130 år lång stagnation av utvecklingen följde. (källa)
  3. Under den arkaiska perioden (fram till 2000 f.vt.) verkar många lånord från det mixe-zoqueanska språket ha tagits upp i urmaya. Detta har lett till en hypotes om att det tidiga mayafolket var underordnat talare av mixe-zoqueanska språk, möjligtvis olmekkulturen. Däremot har språken xinca och lenca i stället många mayanska lånord. Specialister på mayaspråk, som Lyle Campbell, tror därför att det fanns en period, när mayafolket hade stark kontakt med lencaerna och xincaerna, kanske under den klassiska perioden (250–900). (källa)
  4. Mayas kunniga astronomer var mycket skickliga på att följa planeternas och stjärnornas banor utan några optiska instrument. De använde sig i stället av syftlinjer mellan kanter på byggnader och föremål i terrängen. Deras fantastiska arkitektur hade alltså även syftet att skapa möjligheter att hålla reda på tidens gång och därmed gudarnas förehavanden. Mayafolkets byggnadsverk utformades med stor precision i samspel med de väl synliga himlakropparna, vilket pyramiderna på flera håll vittnar om. Byggnaders väderstreck och skuggornas vandring över öppna ytor gav syftlinjer till solen, efter vilket bland annat datum i Mayas kalenderår kunde kalibreras. (källa)
  5. Arten kakao uppstod för 9,9 miljoner år sedan i övre Amazonas. Fram till människans intåg i Sydamerika för ungefär 13 000 år sedan spred kakao sina frön enbart med hjälp av djur i jakt på det söta fruktköttet som omger fröna inuti kakaofrukten. Spridningen från Sydamerika till Centralamerika skedde dock i och med att arten domesticerades någon gång för 3600–7200 år sedan. Kakaon som domesticerades var den som växte, och fortfarande gör det, i norra Ecuador och södra Colombia. Odling, användning, och kulturell beredning av kakao var tidig och omfattande i Mesoamerika. Keramiska behållare med rester från framställning av kakaodrycker har hittats vid arkeologiska utgrävningar som går tillbaka till omkring 1900-900 f.Kr.. Exempelvis så hittades ett sådant kärl på en olmekisk utgrävningsplats på Mexikanska golfens kust i Veracruz i Mexiko. Arkeologerna drog slutsatsen att för-olmekiska folk beredde kakao så tidigt som 1750 f.Kr. På Stillahavskusten i Chiapas i Mexiko tyder en mokayaiansk arkeologisk utgrävningsplats på att kakaodrycker har preparerats ännu tidigare än så, 1900 f.Kr. Den ursprungliga domesticeringen hade sannolikt samband med skapandet av en jäst och således alkoholhaltig dryck. På 200-talet f.Kr. började mayafolket odla kakao och spred sedan kunskapen till tolteker och azteker. (källa)
  6. Så tidigt som för 8000 år sedan använde aztekerna och mayafolket sisalplantans fibrer till tråd, snören, enkla tyger och fiskenät. (källa)
  7. Krona, huvudprydnad med vilken bäraren särskiljs från omgivningen. Det har funnits i de flesta kulturer, hos mayafolket, det forna Egypten, Persien, och Ostasien. (källa)
  8. Hos mayafolket, liksom hos många andra tidiga civilisationer (till exempel i Sumer, Egypten, det forntida Irland (se Knowth och Newgrange), det forntida Tyskland (se Gosecks solcirkel), var skillnaden mellan astronom, astrolog och religiös ledare/präst hårfin. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.