Medelsförvaltning Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet medelsförvaltning

1. År 1840 uppgavs drätselkammare finnas i åtskilliga svenska städer och genom 1862 års kommunalförordningar blev denna obligatorisk för samtliga svenska städer (utom Stockholm). Eftersom drätselkammarens arbetsbörda kunde bli alltför hög genomfördes efterhand ofta en uppdelning av denna i olika avdelningar. I exempelvis Malmö uppdelades drätselkammaren 1886 i första avdelningen, vilken handhade kommunalskatteväsendet och medelsförvaltningen och utgjorde stadens egentliga styrelse och den andra avdelningen, vilken bland annat handhade frågor rörande byggnader, gator, renhållning och vattenledningar. I samfälld drätselkammare behandlades ärenden som uttryckligen hänskjutits till hela drätselkammaren av länsstyrelsen, magistraten, stadsfullmäktige eller någon av drätselkammarens avdelningar. År 1923 infördes en tredje avdelning för fastighetsärenden. År 1955 ersattes drätselkammarens andra avdelning av gatunämnden och tredje avdelningen av fastighetsnämnden. (källa)
2. Då 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft 1863 blev stadsfullmäktige Malmös högsta beslutande organ och dess ordförande, som årligen valdes bland ledamöterna, stadens främsta politiker. Makten att verkställa och förvalta tilldelades drätselkammaren, likaså utsedd av stadsfullmäktige, som i praktiken blev stadens styrelse. Dess ordförande var vid sidan om stadsfullmäktiges ordförande stadens mäktigaste man. År 1886 uppdelades drätselkammaren i två avdelningar, den första ansvarade för kommunalskatteväsendet och medelsförvaltningen, medan den andra ansvarade för byggnader, gator, planteringar, renhållning, gasverk och vattentäkter. År 1923 tillkom en tredje avdelning med ansvar för fastighetsväsendet. I förteckningarna nedan kan man notera att socialdemokraterna, trots den majoritet de 1919 erhållit i stadsfullmäktige, inte besatte den viktiga posten som ordförande i drätselkammaren förrän 1924. (källa)
3. Den kommunala revisionen utvärderar också om verksamheten redovisas på ett rättvisande sätt och om det finns en tillfredsställande kontroll och säkerhet i medelsförvaltningen (så kallad redovisningsrevision). (källa)
4. Styrelsen är det högsta beslutande organet. Ordförande är alltid extern, för närvarande är styrelseordförande Jannica Fagerholm. Styrelsen beslutar i de flesta frågor av strategisk karaktär, såsom verksamhets- och ekonomiplan samt budget. Styrelsen ansvarar för högskolans ekonomi, medelsförvaltning, och att utse rektor. (källa)