Medicin Synonymer Betyder Uttal

• botemedel
• läkemedel
• medikament

Hur används ordet medicin

1. Ablation, en process där en yta avlägsnas eller försvinner. Inom fysiken och geologin är avdunstning och erosion exempel på passiv ablation, men även aktiv ablation förekommer, inte minst inom medicin, till exempel vid peeling av kroppsdelar både av kirurgiska och kosmetiska skäl. (källa)
2. Abstinens (substantiv, härleds ur lat abstiner verb i neutrum) betyder i sin översättning 'avhållsamhet'. Det avser avhållsamhet från till exempel njutningsmedel och sexuell aktivitet. Som medicinsk term innebär det att en person upphör att använda läkemedel, alkohol, tobak eller narkotika. (källa)
3. Betydligt fler än de som opereras har mer eller mindre stora besvär från gallvägarna och det är också många som har sten i gallblåsan utan att ha besvär. Gallstensanfall är vanligast och innebär att man får ont i buken i samband med födointag. Oftast släpper anfallet av sig självt eller så kan man behöva en dos kramplösande medicin. Akut gallblåseinflammation (kolecystit) ger ofta feber, värk i buken, blodprover som visar på en inflammation i kroppen och ett påverkat allmäntillstånd. Oftast finns det sten i gallblåsan hos de som har akut gallblåseinflammation. Sten i gallblåsan påvisas vanligen med en ultraljudsundersökning. Behandlingen är vanligen operation där gallblåsan tas bort (kolecystektomi) efter det att man kartlagt gallvägarna med en röntgenundersökning under ingreppet (peroperativ kolangiografi). Gallblåsan kan tas bort laparoskopiskt (titthålskirurgi) eller med en öppen operation. I en del fall blir inflammationen så allvarlig att gallblåsan riskerar att spricka vilket är ett allvarligt tillstånd. Inflammation i bukspottkörteln och inflammation i den djupa gallgången, som båda kan vara allvarliga tillstånd, kan vara kopplade till gallstenssjukdomen. Besvär från gallblåsan påverkar patienters livskvalitet och operation botar symtomen hos flertalet av patienterna. (källa)
4. Behandling för ett gallblåseanfall är oftast operation för att ta bort gallblåsan. Detta kan antingen ske genom att man opererar genom flera mindre snitt (laparoskopiskt) eller genom ett enda större snitt (öppen kirurgi). Öppen kirurgi är förenat med fler komplikationer än laparopskopisk kirurgi. Kirurgin utförs vanligen under narkos. Hos de som inte klarar av kirurgi, kan medicin användas för att föröka lösa upp stenarna eller så kan stötvågsterapi provas. År 2017 fanns inte tillräckligt vetenskaplig underlag för att säga om operation var indicerat för alla som får gallstensanfall. (källa)
5. Patienten får inte äta eller dricka 4-6 timmar före undersökningen. Är patienten opererad för hjärtklaffel, har pacemaker eller behandlas med blodförtunnande medicin så måste patienten kontakta avdelningen minst en vecka i förväg då vissa förberedelser måste göras. Även vissa andra operationer eller mediciner kan göra att patienten måste kontakta avdelningen i förväg. Har patienten en sjukdom som regelbundet kräver medicin som exempelvis diabetes eller epilepsi så ska behandlande läkare rådfrågas först om medicinen kan undvikas. (källa)
6. Den amerikanska ginsengen (Panax quinquefolius) anses i allmänhet ha jämförbar medicinsk verkan med den asiatiska (Panax ginseng). De är nära släkt med varandra. Priset för amerikansk ginseng är i allmänhet högre genom en större efterfrågan i Asien. Amerikansk ginseng finns fortfarande vildväxande i Nordamerika medan Panax ginseng inte längre växer vild annat än enstaka plantor i undantagsfall. (källa)
7. Doktorsavhandlingen kan utgöras av en enda sammanhängande framställning, en så kallad monografiavhandling (vanligt inom teologi, juridik och humaniora) eller ett antal tidigare publicerade vetenskapliga artiklar som fogas samman till en enhet med en inledande, sammanfattande text, en så kallad sammanläggningsavhandling (vanligt inom medicin, naturvetenskap, teknikvetenskap och samhällsvetenskap). Denna sammanfattande introduktion kallas i praxis "kappa" eller "ram" (från ramberättelse). Avhandlingen skall - oavsett format - presentera resultat från författarens egen forskning och vara av en sådan kvalitet och ha ett sådant nyhetsvärde att den är eller kan vara föremål för internationell vetenskaplig publicering. (källa)
8. Frukten blir stor som en apelsin, har läderartat skal och innehåller ett stort antal ätliga frön som vart och ett omges av ett saftigt, rött och ätligt kött med en syrlig, fruktig smak. Fruktköttet anses vara en delikatess, men kan även pressas till en klar röd saft som heter grenadin och används i drinkar. Skalet har använts som medicin mot hakmaskar och till garvning av läder. En amerikansk forskarstudie visade år 2005 att granatäpplejuice har en skyddande effekt mot prostatacancer. (källa)
9. Sedan medeltiden har man delat in den akademiska forskningen i fyra vetenskapsområden (huvudområden eller fakulteter): teologisk (idag på vissa håll ersatt av icke-konfessionell religionsvetenskap), juridisk fakultet, medicinsk och filosofisk fakultet, som under 1900-talet började delas upp i en humanistisk, en matematisk-naturvetenskaplig och (senare) en samhällsvetenskaplig fakultet. Idag grupperar Högskoleverket den akademiska forskningen i följande fyra vetenskapsområden: naturvetenskapligt (som studerar naturen och dess lagbundenhet, men även innefattar matematik och formella vetenskaper), tekniskt (som studerar principer för mänskliga artefakter), medicinskt (som i vissa andra sammanhang betraktas som del av naturvetenskapen), och humanistiskt-samhällsvetenskapligt. Det senare området kan i sin tur delas upp i humaniora, där människan som kulturell varelse studeras, och samhällsvetenskap inklusive beteendevetenskaperna, där samhället och mänskligt samspel studeras. Ett lärosäte som har ett vetenskapsområde (en fakultet) har rätt att ge forskarexamina inom området. I Sverige definieras ett universitet som ett lärosäte som har minst två vetenskapsområden. (källa)
10. Habitus (medicin) - en medicinsk term för kroppskonstitution eller kroppstyp. (källa)