Medlöpare Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet medlöpare

1. En medlöpare är en nedsättande benämning för en person som sympatiserar med en viss typ av rörelse eller organisation utan att själv vara en del av denna, alternativt en som aningslöst låter sig utnyttjas av någon rörelse – vanligen menar man då att individen borde veta bättre.
2. Många författare, journalister och intellektuella har utpekats (eller själva utpekat sig) som medlöpare, bland andra André Gide, André Malraux, Ernest Hemingway och Fredrik Böök.
3. Den ryska termen poputchik användes i Sovjet efter kommunisternas maktövertagande bland annat om författare som sympatiserade med målsättningarna utan att aktivt delta i maktövertagandet. I Centraleuropa användes den ryska termen jämsides med termer på andra språk. Den blev känd genom Lev Trotskijs bok Litteratur och revolution från 1924, där kapitel två heter "Revolutionens litterära 'medlöpare'".
4. De är inte proletariatets revolutions författare utan dess konstnärs"medlöpare", i den bemärkelse som detta ord användes av de gamla socialisterna. ...I fråga om en "medlöpare" inställer sig alltid frågan – hur långt kommer han att gå? Denna fråga kan inte besvaras på förhand, inte ens ungefärligt. Dess lösning beror inte så mycket på den eller den "medlöparens" personliga egenskaper utan huvudsakligen på den objektiva trenden hos tingen under det kommande decenniet.
5. Termen hade i början ingen nedsättande klang. Man insåg att man måste beakta konstnärens behov av intellektuell frihet och hans beroende av banden till tidigare kulturella traditioner. Medlöparna sågs som experter som behövdes för att fylla det litterära tomrummet tills en sann proletärkonst skulle framträda. Flera av de främsta sovjetiska författarna under 1920-talet hör till denna kategori: Osip Mandelshtam, Leonid Leonov, Boris Pilnyak, Isaac Babel, Ilya Ehrenburg, och inte minst tack vare dem fick Sovjet uppleva en litterär blomstringstid. Med tiden fick de dock ge vika för en ny proletärkonst och vid decenniets slut betraktades de närmast som kontrarevolutionära.
6. Under avnazifieringen av Tyskland delades misstänkta personer av de olika militärmyndigheterna in i fem grupper: huvudskyldiga (Hauptschuldige), belastade (Belastete), lindrigt belastade (Minderbelastete), medlöpare (Mitläufer) och oskyldiga (Entlastete). De som betecknades som medlöpare var sådana som ryckts med utan att ha en nazistisk övertygelse och som spelat en underordnad roll. Hit hörde den stora majoriteten av anklagade. I Österrike användes inte kategorin medlöpare utan de som motsvarade denna räknades till de lindrigt belastade.
7. Medlöparna, som inte var potentiella kommunister men likväl kunde ha åsikter som sammanföll med kommunisternas. (källa)