Medutgivare synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas medutgivare

Medutgivare uttalas med|ut|giv|are.

Ordformer och varianter av medutgivare

Medutgivare är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet medutgivare

Olsen bedrev en omfattande verksamhet som topograf och kartograf. Hans kartor är inte bara konstnärligt och noggrant utförda, de är delvis banbrytande genom att i till exempel Esquisse de l'Europe, prisbelönt av det geografiska sällskapet i Paris, är de orografiska förhållandena framställda med ekvidistanta horisontalkurvor. Även Topografisk tegnekunst fick stor betydelse genom att det blev grundval för utförandet av Generalstabens samtliga kartor, medan hans skolatlas är synnerligen noggrann, överskådlig och smakfull. Slutligen inledde han med stor energi Danmarks topografiska uppmätning. Åren 1837-40 var han medutgivare av "Militært Repertorium".

Willa Cather kom vid nio års ålder till Nebraska, där hennes far slog sig ned som nybyggare. En stor del av nybyggarna bestod av skandinaver, med vilka hon växte upp. Efter universitetsstudier blev Cather lärare och journalist. Hon företog även en mängd resor. Cather debuterade 1905 som författare med en novellsamling och verkade 1906-12 som medutgivare i McClure's magazine, som spelat en viktig roll inom amerikansk tidskriftsjournalistik. Från 1912 ägnade hon sig helt åt författarskapet. I sina realistiska romaner skildrar hon nybyggarna på Nebraskas prärie, särskilt kvinnorna.

Nordin blev student i Uppsala 1888, filosofie doktor där 1893, läroverksadjunkt i Karlstad 1903, lektor 1907 i Östersund och 1908 i Uppsala. Åren 1899–1902 var han redaktör för Nya Wermlandstidningen och 1902–1905 för Värmlands Dagblad. Åren 1919–1922 och från 1925 satt han i redaktionen för Dagens tidning: svensk tidning för kristendom, kultur och politik. Han skrev ett stort antal historiska arbeten, läroböcker och inlägg i skolfrågor. Han var medutgivare av den tyska historiska tidskriften "Klio" och redigerade den av honom 1901 uppsatta "Tidning för Sveriges läroverk".

Hemkommen blev Haugsted medutgivare och medredaktör för tidskriften "Journal for Medicin og Kirurgi", publicerade en framställning av ögats sjukdomar och fick en betydande praktik även som ögonläkare. År 1840 blev han censor för den nyinrättade läkarexamen, de följande åren höll han som privatdocent föreläsningar i oftalmologi och utgav dessa i tryck (1843). Utöver sin flitiga författarverksamhet, förvisso endast av kompilatorisk karaktär, översatte han även utländska medicinska verk.