Mellanlägg Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet mellanlägg

1. Blyanvändningen i svensk byggnadskonst har varit relativt begränsad. Frånsett taken på vissa kyrkobyggnader (de flesta av danskt ursprung) har blymetall främst använts för att gjuta fast järn i stenkonstruktioner, som mellanlägg i kallmurade murverk av natursten och för infattning av fönsterglas och avtäckning på skorstenar. (källa)
2. I Fjällbacka har Tetra Pak en fabrik som tillverkar den plastremsa, som används som mellanlägg när papperskanterna svetsas samman. (källa)
3. Smörpapper användes förr främst till omslag för smör på grund av egenskaperna, men det kan även användas som omslag till smörgåsar eller mellanlägg mellan smörgåsar, och omslag till bakverk. Till skillnad från bakplåtspapper tål smörpapper sällan hög värme. Fram till slutet på 1980-talet användes liknande papperskvaliteter också i samband med ritningsarbeten, men ritpapper var inte fetthärdigt. Originalen ritades på halvtransparent ritpapper och från originalen kunde man sedan kopiera till vanligt papper i breda ljuskopieringsmaskiner. (källa)
4. Svea-klassens bepansringsarrangemang utformades av Göthe Wilhelm Svenson med inspiration från de brittiska och italienska slagskeppen Inflexible och Caio Dulio. Vattenlinjepansaret monterades mot bordläggningen med ett lager teakträ som mellanlägg. Pältet kunde av viktskäl inte sträckas över hela fartygssidan, utan täckte endast 35 meter av vattenlinjen med för- och akterskeppen oskyddade. Ett 4,9 cm tjockt pansardäck som sluttade något åt stävarna bildade tillsammans med pansrade tvärskepsskott ett bepansrat citadell, som omgav maskinutrymmena och fartygens ammunitionsdurkar. Till extra skydd för maskinområdet bidrog kolboxarna så länge dessa var fyllda. Allt pansarstål var inköpt från den franska firman Schneider och Co i Le Creusot. (källa)
5. Pappersbruket eldhärjades 1906, men återuppbyggdes direkt i bättre skick än förr med fyra kokare och två pappersmaskiner, PM1 och PM2. År 1913 introducerades oceanpappret, ett fukttåligt papper med mellanlägg av asfalt som är ogenomträngligt för fukt och 1931 började man också att tillverka blekt papper. En ny pappersmaskin tillkom 1934 och ytterligare en 1959. I slutet av 1940-talet byggdes ett nytt kontinuerligt kokeri av typ Kamyr - det första i världen och 1957 byggde man en ny sodapanna. På grund av dålig lönsamhet lades massabruket ner 1966 och pappersbruket 1968. År 1969 köpte AB Enderlein och Co. bruket för att bygga om det till produktion av finpapper. Driften upphörde helt 1978 efter en konkurs. (källa)
6. Denna skärmmössa är av gråbrungrönt diagonal ylletyg, mösskullens kant försedd med passpoal i bronsfärg för högre grad än sergeant. Svartlackerad skärm, insidan fodrad med rayonsiden. I kullen ett mellanlägg av s.k skräddarvadd. Mössan har en svettrem av läder. Mössan är försedd med mössmärke m/39 i brons, blå emaljerad knapp m/1865 med tre kronor, för officerare. Mössmärke m/39 i brons, brons knapp m/ä med tre kronor, för underofficerare. Skärmmössan fastställdes 4/4 1941, från den tidpunkten bars en metallkokard m/39 ovanför mössmärket m/39. Metallkokarden m/39 byttes ut 1942 till nationalitetsmärke m/41, fastställdes 30/12 1941. Mössan är försedd med en mössrem m/39 och två små m/39 brons knappar för mössremmens fästande. Knapparna visade vilken tillhörighet personen hade, endast för officerare och underofficerare. Istället för mössmärke m/39 bar underbefälen, överfurir (graden tillkom 1942-44) och furir en stor knapp m/39. Före nationalitetsmärket m/41 bar furirerna kompanimärke m/37 utan siffer- eller bokstavsbeteckning, ovanför m/39 knappen. Mössrem m/39 var för överfurirer och furirer en lackerad svart läderrem som fästes med två små m/39 knappar. För underofficerare, flätad bred träns i svart silke, kompaniofficerare en bronsfärgad tunn snodd. För regementsofficerare och generalspersoner bred flätad träns, även den bronsfärgad. Det ingick en Skärmbeteckning m/39 form av en eklövskrans för generalspersoner och en slät, smal lagerkrans för överste, båda i bronsfärg. (källa)
7. Pansaret bestod av två 4,5 meter höga strimlor, som skyddade fartygskroppen upp till huvuddäck och sträckte sig 1,1 meter under vattenlinjen. Vattenlinjepansaret var 18 till 25 cm tjockt, vilket var tunnare än motsvarande fartyg i utländska flottor. Sidpansaret var som tjockast mellan det förliga och aktersta kanontornet. För ökat skydd var pansarplåten monterad vid bordläggningen med ett 80 mm tjockt lager teak som mellanlägg. Detta sträckte sig över en stor del av skrovet och lämnade endast aktern oskyddad. (källa)