Meningsbyggnad Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet meningsbyggnad

1. Aristoteles behandlar dekorum gällande retorik och poetik i sin Poetiken, liksom Horatius gör i Ars Poetica. Dekorum innebär i detta sammanhang vad som är en lämplig stil i en given litterär kontext, till exempel att en komisk figur inte passar i en tragedi. Stilar delades senare under antiken in i tre nivåer: hög, medel och låg stil. Dessa nivåer ägde olika språkstilar, och borde inte blandas, fastslog estetiken. De tre nivåerna exemplifierades med tre verk av Vergilius: Aeneiden, Georgica och Bucolica, "Vergilius hjul", sedermera omdefinierat som epik (hög stil), didaktik (medel), och pastoral (låg). Stilistiskt sett var det ett brott att blanda från dessa stilar. Lyriken blev så småningom den litterära form som i högst grad avviker från de andra, med ord och meningsbyggnader som aldrig förekommer i annan litteratur. Under modernismen och senare har dock denna estetik utmanats och revolterats emot. (källa)
2. Kanslisvenska (kanslispråk) är det framställningssätt av svenska som ansetts känneteckna byråkratiska skrivelser från myndigheter sedan 1500-talet. Skrivsättet har uppstått ur juridikens krav på exakthet och opersonlighet och har inverkat på skriftlig framställan från myndigheter och juridiska texter generellt. Stilen har kritiserats för att ha utvecklats till ett sätt att skriva långa, invecklade meningar. Kanslisvenskan avvek från den enkla meningsbyggnaden i landskapslagarna. Det var latinet och dess komplicerade satsbyggnad som kom att utgöra mönster för kanslisvenskan som även kom att benämnas kurialprosa, kurialspråk eller kurialstil där namnet hämtades från kurian. (källa)
3. Ideologikritik är en analys- och tolkningsmetod, där man undersöker de sociala, ekonomiska, kulturella och politiska omständigheterna kring verket och författaren. Metoden började utformas 1970 av retorikern och författaren Michael Calvin McGee, som föreläste på university of Memphis och university of Wisconsin-Madison. Ideologikritik är ofta sammankopplad med strukturalismen, där man studerar strukturer och system. Man studerar även teckens relation till andra tecken och dess betydelse för texten. - Vad orden, typsnitten, meningsbyggnaden och så vidare får för betydelse för verkets budskap. (källa)
4. Pleonasm är ett ord, eller en ordföljd, som kan utelämnas ur det stycke som det tillhör, utan att innebörden i stycket ändras. Ofta består pleonasmen således av upprepade synonymer eller av en fras där flera delar har samma betydelse. Om läsförståelsen inte påverkas kan onödiga ord också betraktas som pleonasmer, till exempel "Polisen har gripit en man, som redan är väl känd sedan tidigare." Om mannen är känd av polisen, måste det naturligtvis vara sedan tidigare. Uttrycket 'sedan tidigare' är därför pleonastiskt och kan uteslutas utan att innebörden förändras. Ofta krånglas meningsbyggnaden till genom en onödig konstruktion med bisats som till exempel "På söndag har vi ett snöområde, som drar in från sydväst." I stället bör man skriva "På söndag drar ett snöområde in från sydväst." Pleonasmen kan även beskrivas som den direkta motsatsen till stilfiguren ellips. (källa)
5. Inom området lingvistik står termen parlando för ett, särskilt under de tre senaste decennierna, i skriftspråket förekommande fenomen. Den schweiziske professorn Peter Sieber har använt parlando som beteckning för en text med typiska talspråkliga egenskaper såväl i ordval som meningsbyggnad och textstruktur. Sådana parlandotexter kan under vissa omständigheter jämföras med monologiska radiomanuskript. De är initialt lätta att förstå med bra flyt i uppläsningen, men försvårande för ett reflekterande mottagande av åhöraren. (källa)
6. Prosa, från latinets prōsa (obunden stil), från prorsus på samma språk (rakt på sak), är flera former av berättande vardaglig text eller tal som inte är bundet av metriska regler. Den kan vara neutral och osmyckad och förekommer som fackprosa (sakprosa) eller som skönlitteratur, till exempel romaner, noveller, essäer och biografier. Om prosan blir rytmisk i sin meningsbyggnad är den besläktad med poesin. Beteckningen prosadikt används för att beskriva lyrik av mera berättande karaktär. Jämför prosaisk = vardaglig, enkel, utan finess. (källa)
7. Vardagsspråk är språk som brukas till vardags ofta privata samtal människor emellan, och som sällan innehåller facktermer och avancerad meningsbyggnad. Det vardagliga talet kännetecknas av lättsamma och oprecisa formuleringar. Vardagligt tal får ej förväxlas med dialekter eller slang och vändningar från det inte med ordspråk eller talesätt. (källa)
8. Man kan mycket tydligt, genom att undersöka författaren Dan Anderssons ordval, upptäcka att dikten är skriven för så pass länge sedan som den faktiskt är, dvs år 1915. Dikten innehåller ord som hjässa och levat, vilka båda är ord som härstammar mycket långt tillbaka i vår historia. Ordvalen Dan Andersson använt sig av förhåller sig neutralt vilket innebär att diktens känsla, budskap och sammanhang inte förmedlas med hjälp av starka ord utan genomtänkt meningsbyggnad och utformning. (källa)