Merkostnad Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder merkostnad, varianter, uttal och böjningar av merkostnad

Merkostnad synonym, annat ord för merkostnad, vad betyder merkostnad, förklaring, uttal och böjningar av merkostnad.

Vad betyder och hur uttalas merkostnad

Merkostnad uttalas mer|kost|nad och är ett substantiv.

Ordformer av merkostnad

Singular

merkostnad
obestämd grundform
merkostnads
obestämd genitiv
merkostnaden
bestämd grundform
merkostnadens
bestämd genitiv

Plural

merkostnader
obestämd grundform
merkostnaders
obestämd genitiv
merkostnaderna
bestämd grundform
merkostnadernas
bestämd genitiv

Merkostnad är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Andra språk

Merkostnad på Engelska

  • additional cost

Hur används ordet merkostnad

  1. För verkliga kasinon är "live poker" i regel mindre lönsamt än till exempel enarmade banditer eftersom det kräver personal. På internet däremot innebär det ingen merkostnad att öppna nya bord, så det blir mycket mer kostnadseffektivt. Pokersajten får intäkter genom att ta en liten avgift, så kallad rake, för varje hand som spelas. (källa)
  2. Fråga om olaga hot och falskt larm skall anses som grova brott. Tillika fråga om skadestånd för myndighets merkostnad för åtgärder föranledda av falskt larm. (källa)
  3. Vissa tydligt geografiskt avgränsade delar av EU-länderna är undantagna från de gemensamma momsreglerna och ingår således inte i det gemensamma momsområdet. Det är mest ögrupper som är undantagna, och bland dem finns till exempel Åland. För Åland är ett motiv att man omfattas av taxfree på båttrafiken till och från ön, vilket gynnar turismen i stort, även om den egna momsen i land är hög. För övriga områden är det främsta motivet att kunna utesluta moms eller att hålla en mycket låg egen momssats. På så sätt gynnas invånarna och turismen, och merkostnader relaterade till geografiskt läge, till exempel för transporter, kan kompenseras något. För närmare uppgifter, se Territorier associerade med Europeiska unionen. (källa)
  4. Stockholms grosshandlarsocietet och skeppsredare, liksom Sveriges riksdag, sände år 1851 in skrivelser till regeringen, där man klagade över de merkostnader och den tidsutdräkt som Öresundstullen medförde. Sverige inledde förhandlingar med Danmark, som dock endast medförde att svenskarna vid ett avtal 1852 fick tullfrihet för fartyg med ett tonnage som understeg 15 skeppsläster (drygt 36 ton). (källa)
  5. Den offentlige försvararen har rätt till skälig ersättning av allmänna medel för arbete, tidsspillan och utlägg som uppdraget har krävt. Ersättningen får dock endast om det finns särskilda skäl avse de merkostnader för tidsspillan och utlägg som har uppstått på grund av att försvararen har sin verksamhet långt ifrån den ort där domstolen är belägen. Ersättningen för arbete ska bestämmas med utgångspunkt i den tidsåtgång som är rimlig med hänsyn till uppdragets art och omfattning och med tillämpning av en timkostnadsnorm som regeringen fastställer. Timersättningen får avvika från timkostnadsnormen, om den skicklighet och den omsorg som uppdraget utförts med eller andra omständigheter av betydelse ger anledning till det. En offentlig försvarare får inte ta emot ersättning av den misstänkte annat än avseende tidsspillan och utlägg som inte omfattas av rätten till ersättning av allmänna medel. (källa)
  6. I slutet av 1970-talet ändrades efterkrigstidens planeringsinriktning med några enstaka stora befolkningsskyddsrum och samtidig evakuering. Nu skulle det byggas skyddsrum i ett stort antal orter, också i de större städernas centrala delar. Under 1980-talet var många skyddsrumsplatser byggda eller planerade. Försvarsbeslutet 1987 innebar att skyddsrumsbyggandet i högre grad än tidigare skulle inriktas på sådana områden inom en ort där mer betydande risker ansågs finnas för civilbefolkningen. Nu var det fastighetsägarens skyldighet att anordna civila, så kallade normalskyddsrum, om behov förelåg. I samband med varje bygglovsansökan vid nybyggnader eller tillbyggnader krävdes ett skyddsrumsbesked, där kommunen bestämde hur många nya skyddsrumsplatser det skulle behövas. Fanns behov av att anordna nya platser så var det byggherrens skyldighet att låta projektera, bygga och underhålla skyddsrummet. Kommunen betalade, efter godkänd besiktning, ut en schablonmässig ersättning som i regel täckte byggherrens merkostnader. Skyddsrummet kunde i fredstid användas för civila ändamål, oftast som förråd. Fastighetsägaren hade dock ansvar att skyddsrummet kunde återställas och tas i bruk inom 48 timmar. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.