Metan Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet metan

1. En gasbuss (naturgasbuss) är en buss som kan drivas med naturgas eller biogas, dvs metan. Biogas är ett biobränsle, vilket gör att klimatpåverkan minimeras. I Sverige används de huvudsakligen som stadsbussar, men även som landsortsbussar, och som går på biogas framställd i städernas avloppsreningsverk, av rötat slaktavfall eller av rötad kompost. I gasbussarna används bensinmotorer som försetts med gastillsats. Detta ger även i jämförelse med dieselbussar fördelar som framförallt bättre avgasrening. De påverkas heller inte lika mycket av olika avgasnormer. Komforten är sämre på grund av ibland ryckig gång då motorerna är känsliga för variationer i gaskvaliteten. Bussarna är även dyrare i inköp och service, men då den i Sverige vanligtvis lokalproducerade gasen inte påverkas lika mycket av globala konflikter så blir det ändå billigare i längden då det blir billigare att tanka. Tankarna sitter i regel på taket, vanligtvis framtill eller något mot mitten, mer sällan baktill och täcks av en kåpa. Kåpan kan vara mer eller mindre synlig utifrån, då vissa bussar istället för att ha en hög gaskåpa (och därtill högre totalhöjd) istället kan ha ett lägre tak invändigt som inrymmer gastankarna och en mindre kåpa på taket som inte påverkar totalhöjden så mycket. (källa)
2. Gengas (kortform för generatorgas) är en gas som uppstår vid pyrolys – ofullständig förbränning – av trä eller kol och som kan användas som bränsle, bland annat för att driva motorer. Gengasen består huvudsakligen av kolmonoxid, vätgas, metan och koldioxid. Gengasen är på grund av sitt innehåll av kolmonoxid giftig innan den förbränns. (källa)
3. Den kemiska föreningen metan är det enklaste kolvätet, med den kemiska formeln CH4. Metan är en luktfri och färglös gas. När den säljs kommersiellt blandas den vanligen med små mängder illaluktande svavelföreningar såsom THT (tetrahydrotiofen) för att läckor lättare ska kunna upptäckas Metan kallas även sumpgas, eftersom den bildas vid nedbrytning av organiskt material i syrefattiga miljöer, till exempel bottnen på kärr. Ett annat namn är gruvgas efter dess benägenhet att sippra ut i gruvgångar, där den sedan riskerar att antändas vilket gör den till ett allvarligt hot mot gruvarbetare - gasexplosioner kostar regelbundet människoliv. Metan är även den växthusgas som (efter koldioxid) står för det nästörsta bidraget till den globala uppvärmningen. (källa)
4. Sjöar anses tidigare ha funnits på Mars och Venus. De enda kända nu existerande sjöarna utanför Jorden, om man inbegriper andra vätskor än vatten, befinner sig på Saturnus måne Titan. De består av flytande etan och metan. Den största, Kraken Mare, tros vara något större än Kaspiska sjön. (källa)
5. En gasjätte är en massiv planet med en tjock atmosfär och en tät smält kärna. De "traditionella" gasjättarna, Jupiter och Saturnus, är mest sammansatt av väte och helium. Uranus och Neptunus kallas ibland för isjättar, eftersom de till största delen är sammansatt av vatten, ammoniak och metan. Bland extrasolära planeter finns något som kallas Het Jupiter, dessa är gasjättar som kretsar nära sina stjärnor och därför har de en hög yttemperatur. En Het Jupiter är för tillfället den vanligaste kända extrasolära planeten, kanske på grund av att de är relativt lätta att upptäcka. Det är allmänt sagt att gasjättar saknar en fast yta, men det är närmare sanningen att säga att de saknar ytor helt eftersom gaserna de är uppbyggda av bara blir tunnare ju längre ifrån planetens kärna de ligger och till slut blir de omöjliga att skilja från det interstellära mediet. En landning på en gasjätte kan eller kan inte vara möjligt, beroende på storleken och sammansättningen av dess kärna. De flesta av jätteplaneterna har också ett ringsystem som till exempel Saturnus. (källa)
6. Ur kelp kan framställas olika biogaser, till exempel metan. (källa)
7. Kloroform eller triklormetan, CHCl3, sammansättning av namnet på grundämnet klor och en förkortning av formyl (myrsyrans radikal). (källa)
8. Eftersom kolväten innehåller stora energimängder och dessutom har lätt att brinna i luft, används många kolväten som bränsle. Vid förbränning bildas koldioxid. De lättaste kolvätena (till exempel metan och etan, vilka har en, respektive två kolatomer) är gasformiga och ingår i naturgas, vilken bland annat används som bränsle i stor skala. Propan och butan (tre respektive fyra kolatomer) används som bränsle i brännare, såsom bunsenbrännare, och i cigarettändare. Olika kolväten med ungefär 5-10 kolatomer används som motorbränsle, bensin. Ännu längre kedjor har de ämnen som ingår i råolja, eldningsolja och diesel. (källa)
9. Kärnan i en komet varierar i storlek mellan omkring 100 meter och flera tiotal kilometer. Den består av bergarter, stoft, vattenis och olika frysta gaser som kolmonoxid, koldioxid, metan och ammoniak. De beskrivs ofta som "smutsiga snöbollar", men på senare tid har observationer avslöjat torra ytor täckta av sten och stoft, vilket betyder att isen är gömd under ytan. Kometer innehåller också ett antal organiska ämnen, förutom de redan nämnda finns till exempel metanol, vätecyanid, formaldehyd, etanol och etan, samt eventuellt mer komplexa molekyler som längre kolväten och aminosyror. Kometkärnor har i allmänhet en mycket oregelbunden form eftersom de saknar tillräckligt hög massa, och därmed gravitation, för att bli sfäriska (klotformiga). (källa)