Midsommar Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder midsommar, varianter, uttal och böjningar av midsommar

Midsommar synonym, annat ord för midsommar, vad betyder midsommar, förklaring, uttal och böjningar av midsommar.

Vad betyder och hur uttalas midsommar

Midsommar uttalas mid|sommar [mi´d- el. mest mis´-] och är ett substantiv.

Ordformer av midsommar

Singular

midsommar
obestämd grundform
midsommars
obestämd genitiv
midsommaren
bestämd grundform
midsommarens
bestämd genitiv

Plural

midsomrar
obestämd grundform
midsomrars
obestämd genitiv
midsomrarna
bestämd grundform
midsomrarnas
bestämd genitiv

Alternativa böjningsformer singular

midsommarn
bestämd grundform
midsommarns
bestämd genitiv

Midsommar är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Andra språk

Midsommar på Engelska

  • Midsummer Day - Midsummer', s Eve

Hur används ordet midsommar

  1. En fest anordnas vanligtvis för att fira att en lycklig händelse eller ett årligen återkommande fenomen såsom födelsedag, midsommar eller då en stad firar årsdagen av då stadsprivilegierna utfärdades. I äldre tider har man ofta firat årliga återkommande gillen såsom skördegillen, eller efter en gemensam arbetsinsats som ett taklagsgille. (källa)
  2. Gökotta är en svensk tradition att ge sig ut på fågelskådartur och picknick vid den tid på våren och morgonen då göken börjar gala. I delar av Sverige har det varit vanligt att fira gökotta, i synnerhet på Kristi himmelsfärdsdagen och förr även trefaldighetsdagen och dagarna före midsommar. Stora grupper människor kunde då ge sig ut på promenad i skogen eller i stadsparker tidigt, i ottan, för samkväm och kafferep, och för att lyssna på vårfåglarna, främst göken. Kristi himmelsfärdsdag infaller mellan 30 april och 3 juni, vilket är nära gökdagen (ofta 25 april, ibland senare) då göken traditionellt anses först börja gala. (källa)
  3. Sverige har från och med 2005 två sekulära, "borgerliga", helgdagar, första maj respektive Sveriges nationaldag. Övriga helgdagar, däribland alla söndagar, är kristna, "kyrkliga", helgdagar. En del av de kyrkliga helgdagarna firas under samma årstider (om än inte exakt tidpunkt) som högtider från förhistorisk tid, och en del av traditionerna i samband med till exempel jul och midsommar kan ha sitt ursprung i de tidigare högtiderna. (källa)
  4. I hembygdsgården förvaras bruksföremål och dokumentation från äldre tider och husen kan vara tidstypiskt möblerade. Här samlar man uppgifter och berättelser om bygden i gångna tider, gärna i samband med studiecirklar eller föreningsmöten. I anslutning till hembygdsgården ordnas ofta traditionsenliga fester, exempelvis vid jul och midsommar. (källa)
  5. I senare volymer av böckerna symboliserar hemulerna även ordning, inskränkthet, paragrafrytteri och myndigheter. De vill inordna sin omgivning i fack och blir lätt fanatiska. I Farlig midsommar exemplifieras detta av Parkvakten och Fångvakten. En kvinnlig hemul var föreståndare för det barnhem där Muminpappan tillbringade sin barndom (i boken Muminpappans memoarer). (källa)
  6. I Skåne och Blekinge förekommer namnen Sankt Hans-urta och sammandraget till Sanhansurta (urta = ört) eftersom växten blommar kring midsommar, då även helgonet Sankt Hans, Johannes Döparen firas. . (källa)
  7. Vid dans kring granen och ringlekar används även många sånger som också sjungs när man dansar runt midsommarstången. Många av dessa sånger saknar säsongsbundna referenser till vare sig jul eller midsommar. (källa)
  8. Kryddost (kumminost) är en typ av ost med tillsatta kryddor. Begreppet avser på svenska oftast en grynpipig hårdost kryddad med bland annat spiskummin, och där även kryddnejlika och kummin kan ingå. Denna typ av kryddost liknar en kryddad variant av Sveciaost, och det finns flera tillverkare i Sverige. Kryddost äts bland annat vid midsommar och på kräftskivor och anses även vara ett viktigt pålägg på knäckebröd till festmåltiden "ärtsoppa och punsch". (källa)
  9. Lutfisk äts ofta kring jul, men Lutfiskens dag infaller fredagen före Alla helgons dag. Av gammal tradition påbörjar man lutningen på Anna-dagen den 9 december för att fisken skall hinna bli klar till jul. Förr var lutfisk speciell högtidsmat, och serverades gärna till påsk, midsommar och vid begravningar. (källa)

Phonetiskt närliggande ord

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.